Friday The 13th
Regi: Sean S. Cunningham
1980
Horror
Skriven av Linda Snöberg
1957 drunknade en ung kille vid namn Jason Voorhees. 1958 mördades två
stycken lägerkampsledare och 1962 försökte man öppna lägret igen fast då var
det fel på bland annat vattnet. 1979 var det äntligen dags för Camp Crystal
Lake att öppnas igen av Steve Christy, tillsammans med några nya ledare. De
ignorerar varningarna de får av byborna runt omkring, mördandet börjar igen,
vem är det som mördar och varför? Kommer någon att överleva mardrömmen för att
kunna berätta historien?
Detta är den första delen i en
lång serie, vilket jag för min del inte alls har något emot. Jag tycker dock om
när det händer mycket i en film och för mig kan jag inte säga att det gör det i
denna del. Nu har ju jag bara sett en sådan version där det klipps precis när
man ska till att se mordet och sedan efteråt så får man ser hur det se ut.
Sådant drar ner betyget för mig oerhört mycket.
Skådisarna kan jag kanske inte
direkt klaga på, dom gör ju det som förväntas av dem, vilket är att skrika och
sen dö. Då behövs inte så mycket skådespeleritalanger. Speciellt kul är det ju
att vi ser Kevin Bacon i en mycket tidig roll. Trots att han inte är med så
speciellt mycket så ser man redan här hur bra han kommer att bli som skådis i
framtiden. En annan karaktär som är briljant är ju byfånen Crazy Ralph som
varnar folk hit och dit men ingen som tror på honom.
Själva morden var ju inte
speciellt påhittiga utan oftast så använde man sig av knivar och dess like.
Själv tycker jag att det finns så mycket mer sätt man kan döda på än med
vanliga vapen. Fast ibland kan det räcka med det vanliga också och ändå bli
bra. Många gånger tycker man att offrerna är så lama och korkade och borde inte
kunna dö så lätt, man blir irriterad emellanåt, men jag antar att de måste vara
dumma för att vi ska få se på när de dör.
Filmmusiken i denna del är ju
helt lysande och väldigt enkel och det är nog det som gör den så oförglömligt
bra. Sedan med Tom Savinis special effekter så kan det ju inte gå fel.
När man tänker efter på vad
som egentligen hände då Jason drunknade så är det ju rätt förskräckligt. Man
lämnar sina barn på ett sommarläger i god tro att de blir omhändertagna men som
i detta fall där ledarna inte verkar orka bry sig utan bara ha tid för
varandra, så vet i farao om jag själv skulle vilja lämna mitt eget barn på ett
sådant ställe. Man får ju sig en tankeställare i alla fall.
För min del är inte detta den
bästa delen utan följ med mig genom resten i både läsandet och skrivandet och
bilda dig en egen uppfattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar