Sally – Att Ulf Malmros är duktig på att skildra udda och märkliga karaktärer i ett universum som verkar skilja sig en hel del från verkligheten är väl ingen hemlighet. Och även om jag ingalunda har sett allt han har varit inblandad i under karriären vågar jag påstå att Sally är en av de mest komplexa personligheterna som gestaltats i följetong i svensk TV. Det är kvinnan, spelad av Maria Lundkvist, som har mer problem med sig själv än vad någon klarar att räkna upp. Hon är mytoman, narcissist, en vuxen människa med ett barns psyke, oförmögen att se sina egna fel och brister och mycket mera. Hon har många funderingar över vardagslivet och lyckas alltid fokusera på helt fel saker även om hon i grunden från gång till gång faktiskt inte är så dum som man skulle kunna tro. Hon vill så gärna, men det blir bara fel. Ser man serien som en underhållnings- och humor serie kan man förvisso ha ett visst utbyte av den, men det är inte förrän man sett hela serien och skapar sig en helhetsbild av hennes utveckling, för hon gör faktiskt en del framsteg i de senare avsnitten, som själva poängen kommer fram. Ulf Malmros tycks hitta någon form av sensmoral och budskap med hela grejen men det är som sagt inget som direkt märks om man inte är uppmärksam och ser serien i sin helhet. I övriga roller ser vi Sven Wollter, med en ängels tålamod, som hennes pappa och Anneli Martini som bibliotekskollegan, som även hon måste sägas ha ett enormt tålamod. Gästspel av Kjell Bergqvist, Micke Dubois, Christer Glenning, Bengt Grive, Jean Pierre Barda, Lasse Anrell och Ma Oftedal blir en rolig touch och de diverse karaktärerna av Sven-Åke Gustavsson, Margareta Pettersson, Lakke Magnusson och Carl Harlén måste ha varit roliga att spela. Helt klart en mycket intressant serie!Köp den på CDON
