Recension: Journey 2: The Mysterious Island - 2012



Journey 2: The Mysterious Island
Regi: Brad Payton
2012
Äventyr/Action/Fantasy

Ett mystiskt meddelande i kod når unge Sean Anderson (Josh Hutcherson). Han är övertygad om att det kommer från hans farfar och när han med hjälp av sin styvfar lyckats dechiffrera det är han ännu mera övertygad. Det finns visserligen ingen avsändare till meddelandet men eftersom det talar om att Jules Vernes mystiska ö verkligen existerar och dessutom antyder koordinaterna finns det inte något som kan hålla honom kvar. Han måste helt enkelt resa och lyckas på något sätt också övertyga sin styvpappa (Dwayne Johnson) att det är det enda rätta. Det är dags för äventyr!

Egentligen är det här mest en uppföljare på pappret, det finns inget som knyter samman den här filmen med föregångaren Journey to the Center of the Earth mer än Sean Andersons karaktär och att det handlar om en litterär förlaga av Jules Verne så klart! Jag har inte läst boken men jag har dock sett filmen från 1961 så historien är välbekant. Det är väl inget märkligt i sig, en okänd ö med ett – ska vi säga – annorlunda, djur och växtliv! En fantastisk berättelse i rätt form skulle jag tro.

Här är det lite för barn- och ungdomsanpassat. Det blir lite för glättigt och lite för lite karaktärsutveckling. Det är underhållande ändå men en något vuxnare approach hade inte skadat mig i alla fall! Dessutom kan jag inte låta bli att jämföra med den tidigare filmen och jag tycker att det brister på ett par ställen i jämförelsen. Jag har inget emot att man kommer till ön via helikopter istället för luftballong eller något annat, men jag tycker att man kanske borde ha inkluderat den berömda krabbscenen på ett eller annat sätt.











Det som också är till filmens nackdel i jämförelsen är att man i den här redan känner till var man har hamnat och är så insatt i hur ön fungerar att det inte finns något som överraskar. Det blir snarare ett detektivarbete med boken som mall för hur man ska röra sig över ön och vilka vägar som leder vart etc.

Det ser dock snyggt ut för det mesta och enbart vid några få tillfällen ser det dataanimerat eller fejkat ut. Det är ett bra betyg för en film med så här pass mycket fantasifulla miljöer och djur! Till och med skådespelarna är hyggliga! Naturligtvis Michael Caine, som visserligen skulle kunna göra det här i sömnen, men även Dwayne Johnson är oväntat bra. Han passar faktiskt bra i rollen som styvpappan och det var inget jag hade räknat med.

Överlag får filmen godkänt men inte så mycket mer. Det är en klart underhållande rulle i dryga 90 minuter men inget som man behöver se om inom en överskådlig framtid. Dock gav mig filmen lust att bekanta mig men Jules Vernes historier i första person. Om det blir så eller ej vågar jag inte lova men håll utkik på Bedårande Böcker om det skulle råka dyka upp något där!

5/10