The Name of the Rose - En kort kommentar


För ett tag sedan införskaffade jag den här höjdarrullen på Blu-ray. Häromdagen tof jag mig äntligen tid att se den. Filmen var förstås bra, kanske inte riktigt lika bra som mitt minne ville göra gällande men jag har ingenting att klaga på. Jag hade dock väntat mig mer av utgåvan. Jag tycker inte att den var fantastisk och ljudet var faktiskt ganksa dåligt.

Henry Lee Lucas


Sedan länge existerar ju filmen Henry - ett porträtt av en seriemördare. Det här är en helt annan film som fokuserar mer på lögnerna än själva morden egentligen. Nu är jag inte super insatt men det är väl inte helt enkelt att vara säker på vad han egentligen gjorde och vad han erkände för att få fördelar i fängelset. Intressant men inte trollbindande!

Dyngkåt och hur helig som helst



Jag vet inte hur många gånger jag har stått på Maxi eller om det är Citygross och tittat bland pocketböckerna när mina ögon dragits till den här. Det är ju liksom en titel som säljer om man säger så. Det har dock inte blivit av att jag investerat mina surt förvärvade sekiner i den utan även nästa gång jag stått där sneglat på boken igen – och igen…

När jag nu för några ögonblick sen hade möjlighet att se den som föreställning på DVD tänkte jag – äntligen! Nu skulle jag åtminstone få se och ta del av innehållet på så sätt… Min besvikelse är stor! Den var visserligen rolig och den hade en hel del allvarsamma undertoner som kändes både viktiga och nyttiga, men det känns inte som om formen är den rätta. Mia Skäringer är rolig som sig själv, men de karaktärer hon också gör är inte nödvändigtvis lika kul. Hon är heller inte någon begåvad sångerska vilket innebär att man visst kan stå ut med ett eller två nummer (för hon är verkligen inte usel) men det blir lite för mycket av den varan.

Nä, jag är besviken och tämligen nyfiken på om boken står sig bättre, om den gör själva berättelsen mera rättvisa…

Nytt samarbete med Klubb Super 8!


Ja, det finns väl egentligen inte så mycket mer att orda om. Vi har inlett ett samarbete med Klubb Super 8 och kommer att recensera några av deras titlar framledes. Det specialiserar sig främst på äldre och obskyra äldre filmer med eller utan nakenhet. Detta ska bli riktigt spännande!

The Event


Jag har nu kommit igenom även andra disken av The Event, en serie som verkar bli väldigt bra! Jag gillar upplgget och de ständiga tillbakablickarna känns väldigt "Lost" inspirerat. För bara några ögonblick sen läste jag dock att serien inte kommer att få fler avsnitt på grund av svikande tittarsiffror. Det var väl fan...

Etiketter...

Jag tänkte att jag skulle försöka dra ner lite på etiketterna på den här bloggen. Att ha för många är ingen vits egentligen och gör inte att det blir lättare och mer överskådligt, snarare krånglar det till det hela! Men frågan är hur man ska styra upp det, vilka som ska plockas bort, slås samman med andra samt bytas namn på.

Skilda Världar - Faktiskt mycket intressantare än man kan tro!


Jag såg väl något enstaka avsnitt av den här serien när den sändes på TV för ett antal år sedan men mer var det inte. Varför skulle jag följa en svensk såpa med usla skådisar och ett oerhört krystat manus? Men nu när jag under de senaste veckorna sett ungefär en och en halv säsong av serien finns jag faktiskt ett stort nöje i det!

De första avsnitten levde upp till mina fördommar och jag skrattade kanske inte alltid av rätt anledning åt serien, skådespelarna är verkligen inte alltid några talanger! Dialogen är ibland så löjeväckande och styltig att man bara borde ge upp. Men det finns faktiskt ett nöje i att se serien! Sällan har jag skådat så pass mycket intriger - i någon såpa. Det känns som om alla har motsättningar med varandra på olika sätt och vid olika tidpunkter. Detta har man verligen lyckats bra med!

Jag ser alltså numera fram emot att få hem ytterligare skivor att plöja igenom av den här gamla serien! KULT!

Subsamling - John Carpenter


John Carpenter var den första regissör som jag på allvar intresserade mig för. Jag försökte hitta alla hans filmer under den tid när hemortens alla videobutiker idogt besöktes och systematiskt gicks igenom. Vissa titlar var nästan omöjliga, framförallt TV-filmerna Someone's Watching Me och Elvis. Den första lyckades jag se via någon TV-sändning men den andra - Elvis förblev osedd tills helt nyligen. Vilket leder mig in på den här inläggets verkliga andemening...

Eftersom jag numera har investerat i bättre elektronik än jag någonsin haft möjlighet till, däribland en bluray-spelare känns det som att samla på nytt igen. DVD blev så pass billigt och lättillgängligt att man kunde handla lite bara för att se vad det var. Nästan lite slit och släng. Med bluray kommer saken i nytt ljus och jag tänkte påbörja arbetet med att införskaffa alla John Carpenters filmer på detta nya format. Om jag går kronologiskt vet i tusan, Dark Star kanske inte ens finns tillgänlig, men ha dem ska jag!

Nytt från Klubb Super 8!






Recensioner kommer så småningom! ;-)

Maria Wern – Låt Döden Sova



Som vanligt lyckas jag se filmerna i fel ordning, den här utspelar sig alltså innan Svart Fjäril. Annars är det lite samma sak, det är ett intressant fall i grunden men upplösningen är lite för enkel. Kanske är det gialli-nerven i mig som vill att svaren ska vara oerhört komplicerade och krystade? Hur som helst var det här bra mycket bättre än Svart Fjäril!

Maria Wern – Svart Fjäril



Efter några minuter känns det här som en ganska standardiserad svensk deckare. Varken bättre eller sämre än något annat, vare sig det heter Beck, Wallader, Van Veeteren, Maria Wern eller Irene Huss. När den är slut har man heller inte fått mer, kanske något mindre faktiskt. Ett krystat slut och en krystad förklaring till ett krystat fall. Inte en av de svenska deckarnas krönta mästerverk direkt.

Fantomen


Eftersom "alla" vet att superhjältefilmer är min grej kan jag rapportera att jag numera sett även den här filmatiseringen av Lee Falks figur. Det är en väldigt fri historia som handlar om 22:andra generationens fantomen men där slutar också den likheterna med den litterära förlagan. Jag tycker det är modigt att ta sig an historien på det här sättet, att skapa en helt annan bild av fantomen än den klassiska seriehjälten. Slutresultatet blir helt ok och klart bättre än katastrofen med Billy Zane...

Bio Duo 3


Den här helgen blev det biobesök både lördag och söndag! På söndagens visning handlade det om ovanstående två filmer: The Big Lebowski, som hade en fantastisk dialog och fabulöst skådespeleri, och No Country for Old Men som jag i temabladet hävdade var överskattad. Det tycker jag i och för sig fortfarande men den var bra mycket bättre den här gången än vad jag mindes den som. Fast det är klart, den var så hypad när jag såg den att man inte kunde annat än bli besviken. Hur som helst var den riktigt bra den här gången!

Nästa gång blir de rysarafton, första söndagen o november. Bor du i närheten som kom dit vettja! Jag har själv ca fem mil dit men jag tycker att det är värt det! Filmintresse får inte hindras av avstånd. Det är mycket trevligt folk där, även om jag själv inte är särskilt talför, socialfobi har sina nackdelar... Hur som helst brukar jag sitta på plats 80, så nu vet ni det!

Bio Duo 2



Igår var jag på biografisk tillställning igen. Det var faktiskt riktigt trevligt! Inte för at det inte var det förra gången jag besökte Bio Duo i Klavreström men den här gången kunde jag njuta av två filmen som jag inte hade sett tidigare. Först en kortfilm från 50-talet om en röd ballong… Den röda ballongen alltså, kul film och ett helt fantastiskt hantverk! Att man kan lyckas göra så mycket med så lite är verkligen imponerande! Jag kan rekommendera den även om den kanske blev lite tjatigt framåt slutet.

Det var också förhandsvisning av en fransk film – Mammuth, som jag definitivt kommer att skriva en fullängdsrecension på så fort jag får tid över för det. Den var hur bra som helst och den inledande cynismen var verkligen magnifik! Gerard Depardieu var helt fantastisk! Jag funderar febrilt på vilka superlativ och allegorier man skulle kunna nyttja för att göra en underhållande text. Nåja, det får ge sig, jag lite på stundens ingivelse som jag alltid gör när det gäller skriverier.

Om temabladet blev en succé? Nja, det vet jag inte… det gick nog åt några men på det hela taget var det nog inget jätteintresse. Nåja, jag fortsätter med dem ett tag till och har redan något färdigskrivet inför kvällen! Det blir temablad två om bröderna Coen, eller åtminstone om bröder… Lite svammel lär det bli i alla fall! Hoppas vi ses där, det är en tillställning som alla och en var som befinner sig i närområdet borde överväga att besöka, det är mycket trevligt!