Postal
Regi:
Uwe Boll
2007
Komedi/Action
Det går inget vidare för filmens huvudrollsinnehavare Zack Ward, som
bor i en sliten husvagn med en smällfet fru som bedrar honom med i princip alla
som vill ha ett skjut och dessutom är arbetslös utan en spänn på fickan. Till
slut går det för långt och det brister totalt för honom. Han söker upp sin
Morbror Dave för att försöka låna lite pengar av honom för att kunna komma
ifrån allting. Dave har förstås inte allt mjöl i påsen helt rent och driver ett
slags domedagssekt där han utnyttjar situationen för att få så mycket sex som
möjligt med de läckraste brudarna i församlingen. Till råga på allt har Dave
problem med skattemyndigheten så något lån kan det inte bli tal om. Istället
börjar de planera tillsammans för en stor kupp där de ska stjäla några
über-dyra dockor för att sedan sälja till skyhöga priser och tjäna en massa
pengar. För att krångla till det ytterligare vill terroristen Osama Bin Laden
komma åt samma dockor för att verkställa sin plan om total utplåning av
västerlandet…
Som jag tidigare varit inne på en
smula så verkar det finnas en inbyggd avsky mot Uwe Boll i många
filmfreaks och hans filmer avfärdas ofta utan någon annan egentlig grund än att
det är han som ligger bakom dem. Visst, man kan väl tycka om olika filmskapares
stilar eller inte med det agg som verkar finnas mot just honom är nästan lite
löjligt många gånger. Men det är bara min åsikt!
I vilket fall som helst liknar
det här inte någon av de andra filmerna Boll har gjort, åtminstone inte de jag
har sett och kan komma på här och nu på rak arm: House of the Dead, BloodRayne,
Seed och Bloodrayne 2. Visserligen är det åter igen frågan om ett
filmatiserat TV-spel men där slutar också likheterna. Jag har inte en aning om
hur detta TV-spel ser ut och ska sanningen fram så har jag lite svårt att
förstå hur man kan göra ett TV-spel utifrån den handling som filmen har. Det
känns liksom inte riktigt lika mycket TV-Spel som till exempel House of the Dead gjorde där allting
var ganska uppenbart.
Hur som helst är det här en
helsnurrig och galen komedi som för tankarna både till parodier som Scary Movie, Silence of the Hams och The
News Movie eller för den delen mer seriösa politiskt inkorrekta filmer. Man
refererar bland annat till 11 september attacken på ett ganska provokativt
sätt, vilket jag tycker är ganska modigt. Det har gått några år med det är
fortfarande en mycket het potatis och att man insinuerar President George W. Bushs inblandning i det hela gör förstås inte saken sämre. Inte för
att det egentligen är någon särskilt ny teori men i alla fall.
Rent visuellt finns det också
scener som borde får hela Hollywoodetablissemanget att sparak bakåt. Vissa
heliga kor visar man helt enkelt inte i bild om det inte handlar om extrema
produktioner från de små independentbolagen förstås. Barn som dör en våldsam
död är vi inte bortskämda med men här är ingenting heligt. Det är förstås en av
filmens styrkor, att den inte ryggar tillbaka för något utan visar en naken
underhållning utan krusiduller.
Det är samtidigt en satir emot
det amerikanska samhället och den amerikanska drömmen och satirer, oavsett om
de är subtila eller inte, är oftast mycket underhållande på ett eller ett annat
plan. Tyvärr tappar filmen lite av detta framåt slutet och även om det fortfarande
är underhållande finns inte det där lilla extra kvar framåt slutet och det
tenderar att bli lite för mycket pang-pang av det hela för min smak. En bra och
underhållande film men som inte riktigt räcker alla sina 102 minuter.
