Fantasia 2000 - 1999 - En antologi med bild och musik

Fantasia 2000

1999

Animerad

En antologi där bild och musik existerar i symbios med varandra. Klassiska tongångar ackompanjerade av tecknade bilder med eller utan handling.

Jag har tidigare präntat ned ett och annat utropstecken för uppföljare som kommer till flera årtionden efter den första delen och jag tror att jag har skrivit om ett par stycken där det handlat om fyra decennier. Här är det dock frågan om ytterligare tid nämligen totalt nästa sextio (!) år! Fast ska sanningen fram är det väl kanske inte som en uppföljare till Fantasia från 1940 man ska se den här filmen, det är nog snarare frågan om en ny och uppfräschad version egentligen. Och då menar jag inte att det är samma gamla material som är upphottat bara. Nej, det mest är helt nytt, eller åtminstone inte inkluderat i den gamla Fantasia.

På det hela taget är det nämligen lite av samma sak som presenterades sextio år tidigare, det handlar om musik som är bildsatt på ett eller annat sätt. Dock vill jag påstå att både musiken och bilderna håller en betydligt högre klass, Beethovens femte symfoni som inleder alltihop är förvisso lite av en personlig favorit så helt objektiv kanske inte iakttagelsen är. Men det är i alla fall mera samkörda bilder med musiken än vad jag upplevde de mest abstrakta styckena vara på Fantasia.

Sen är det ju också onekligen så att det här är en film som ligger bättre i tiden även om det är drygt tio år sedan den gjordes i skrivandets stund. Det betyder förvisso datoranimeringar och en stil som undertecknad inte riktigt förknippar med den klassiska Disneystilen. Men tiden går framåt och lite förändring får man vara beredd på. Istället för en enda ”programledare”, som presenterar de olika musikaliska äventyren, i frack har man istället dragit ihop ett gediget gäng som ska genomföra denna presentation. Det är mindre pretentiöst och det lider heller inte av att ljudfilmen är ny vilket gör att man inte måste experimentera och utforska lika mycket på detta plan. Hur som helst, de som presenterar innehållet gör alla ett bra jobb och består av storheter som: Steve Martin, Quincy Jones, Itzhak Perlman, James Earl Jones, Bette Midler, James Levine, Angelsa Landsbury och Penn & Teller.

En hommage till den ursprungliga Fantasia består i att man även här har inkluderat det inslag som kanske bäst av allt förknippas med Fantasia, nämligen trollkarlens lärling. Det finns också ett hjärtskärande äventyr med min personliga favorit bland Disneys alla karaktärer – Kalle Anka. Istället för att skatta åt honom och hans temperament känner man här istället sympati med honom i äventyret Pomp and Circumstance, som utspelar sig kring historien med Noaks Ark där alla djuren kommer två och två utom Kalle som inte kan hitta Kajsa…

Som Ni förstår av ovanstående så håller jag den här för att vara rätt mycket bättre än den ursprungliga filmen. Och även om den här heller inte har någon egentligen handling i ordets vanliga bemärkelse så är det mer underhållande. Den är kanske fortfarande inte den film som barn förknippar med Disney men som abstraktion för vuxna funkar den betydligt bättre än sin föregångare.

Bilder: © Disney

5/10