Tron:
Legacy
Regi:
Joseph Kosinski
2010
Action/Sci-Fi
Den legendariska
dataknackaren och företagsledaren Kevin Flynn (Jeff Bridges) försvinner och
lämnar inga spår efter sig. Efter sin lämnar han också sin son ensam
tillsammans med sina föräldrar. Många år går, sonen drömmer om att en dag få
återse sin pappa och företagets – Encoms, ledning har helt och hållet ändrat
Kevin Flynns inställning till att ge bort programmen som skapas gratis, till
allmännyttan så att säga. Nu ska man tjäna så mycket pengar som möjligt och
finnas på alla världen börsmarknader. Sonen – Sam, är inte speciellt
intresserad av att leda företaget trots att han äger majoriteten av aktierna
och är den rättmätige ägaren. Det han gör är att en gång om året tränga sig in
i företagsbyggnaden och hacka sig in i datorerna och spelar de andra ett
spratt. Men nu får han tips av sin fars gamle vän – Alan, den ende som
fortfarande är de gamla idéerna trogen, att han har fått ett meddelande från
Flynn. Spåren leder till den gamla arkadhallen och Sam lyckas ta sig in i
datorns värld. Nu ska han bara hitta sin pappa och besegra systemet.
Första filmen, betitlad kort och gott – Tron, kom 1982. Jag älskade filmen
redan då och den var enormt underhållande när jag såg om den för några dagar
sen. Jämförelser är naturligtvis oundvikliga, men går det att göra en rättvis
jämförelse av den här moderna filmen? Nja, det går nog inte att jämföra
8-bitarskänslan i originalet med de här fullständigt lysande effekterna. Det är
en effektfilm så klart och mycket av behållningen ligger i det briljanta
användandet av dessa. Det finns inte mycket annat att säga faktiskt. Det ser
oerhört bra ut och jag får lov att säga att jag är grymt imponerad.
Men jämförelser är som sagt oundvikliga och i synnerhet
när man i några scener visar sin hommage mot originalet. Det finns repliker som
är identiska och det finns scener som i det närmaste är exakt likadant filmade.
Jag tänker inte ens på de mest kända scenerna, de med motorcyklarna, för det
finns naturligtvis med även här. Det är upphottat å det grövsta och är hur
snyggt som helst att se på, man märker att det är nästan trettio år sedan
första filmen kom.
Även manuset är bättre här. Man är inte lika vagt
introducerad till systemet som allting utspelar sig i. Det finns bättre koppling
till motiveringar till dess existens, i första filmen fanns det bara men man
fick aldrig något direkt anledning till det. Här är det annorlunda och riktigt
bra berättat. Lite förvirrande blir det förstås, nu när man också kan prata om
internet eller webben, vilken man i första filmen nästan kunde jämställa
systemet med. Här är det två skiljda saker och det är väl så det ska vara
egentligen.
Det är kul att både Jeff
Brigdes och Bruce Boxleitner
repriserar sina roller. Jeff Bridges
gör dessutom två roller faktiskt och inte så små heller. Det är filmens absolut
största och viktigaste biroller. Bruce
Boxleitner är inte med så mycket, men man får vara nöjd med det lilla.
Huvudrollen som Sam görs av
svenskättlingen Garrett Hedlund och
han gör ett mycket bra jobb. Kort sagt är det här en film man bara måste
uppleva, det är upplevelsen som är poängen, man behöver inte tolka den särskilt
mycket och den är fantastiskt vacker!
Bilder: © Disney