In Memoriam – Betsy Palmer – 1926-2015

Visst är det lite paradoxalt att rollen som stora delar av skräckfilmsvärden förknippar Betsy Palmer med, också genererade henne en Razzie för sämsta kvinnliga biroll. Vi pratar förstås om Fredagen den Trettonde! Men skärskådar man hennes karriär är det så mycket mer som ryms i den än bara en eller två isolerade skräckfilmer. Jag tycker förresten inte alls att hon är dålig som Jason Vorhees mamma!

Redan 1951 medverkade hon i sin första TV-serie och det kom att bli en hel del till genom åren. Ofta några ensataka episoder men hon var där i alla fall. Faktum r att om det är något vi ska förknippa Betsy Palmer med så är det inte Fredagen den Trettonde utan med alla serier hon medverkade i. Från 50-talet och framåt tappar jag faktikst räkningen på antal serier men kan konstatera att hon var en återkommande karaktär i Knots Landing i inte mindre än 29 avsnitt.

Betsy Palmer blev 88 år. Vila i frid!

Recension: Friday The 13th part 4 - 1984

Friday The 13^th part 4

Regi: Joseph Zito

1984

Horror

Det hela börjar med att Jasons kropp tas till bårhuset i tron om att han är död, vilket han inte är. Han vaknar till liv och dödar några på bårhuset för att sedan fortsätta vidare tillbaka till Camp Crystal Lake där han hör hemma. Ett gäng ungdomar har hyrt ett ställe som inte ligger så rysligt långt från massaker. Det finns en annan familj som bor i huset bredvid, där finns en kille vid namn Tommy som älskar allt som har med masker att göra och han gör sina egna som är riktigt bra. I gänget finns det både nördar och sexgalna tonåringar som inte vill annat än att få komma in i trosorna på brudarna. Gänget har fest och allt verkar frid och fröjd ända tills Jason dyker upp med sin machete och blod börjar drypa.

I denna del finns ingen Crazy Ralph men det finns en annan som är minst sagt lika konstig som varnar dem om att inte åka dit, men i sin vanliga ordning är det ingen som lyssnar och tur är väl det för då hade ju filmen varit slut och man hade missat allt det goda.

Här får vi följa en kille vid namn Tommy Jarvis som spelas av den unge Corey Feldman som vi vid senare tillfällen har sett bland annat i The Goonies, Gremlins, The Lost Boys och Stand By Me. En annan karaktär som heter Jimmy och är en riktig nörd honom spelas av den nu kände Crispin Glover, han brukar ju som oftast spela nördar eller konstiga personer men det gör inte så mycket för han är ju så nedrans bra på det.

Musiken här vet jag inte så mycket om ännu, ska ta och lyssna på den igen för att komma med ett utlåtande senare och byta ut detta stycke helt.

I denna del börjar ju humorn att träda fram mer tydligt även om den redan i de förra delarna har varit på besök. Ett av mina mest minnesvärda scen kommer alltid att vara den här:

Jimmy frågar var är den jävla korkskruven och vips så är Jason framme och trycker den i handen på honom. Givetvis kommer man ihåg en himla massa scener, men just denna har riktigt bitigt sig fast.

Vapnen är inte de roligaste här men det kan jag leva med, för nu är Jason mäktigare och ser större ut så då räcker det med att han bara står där för att se grym och hemsk ut.

Recension: Friday The 13th part 3 - 1982

Friday The 13^th part 3

Regi: Steve Miner

1982

Horror

Skriven av: Linda Snöberg

Chris och hennes vänner är på väg till hennes föräldrars sommarstuga som ligger i Higgins Haven bara en bit från Camp Crystal Lake. På vägen dit kör de förbi ett hus där det står en ambulans som är där för att hämta två kroppar som har blivit mördade. Bara en sådan sak borde göra så man vänder om och åker någon annanstans men inte dessa ungdomar, de är fast beslutna att ha roligt, festa, dansa, ha sex och röka joint. Det verkar vara livets jargong för alla. Deras ide var kanske bra men slutresultatet blir inte som de tänkt sig, en efter en går de mot en säker död. 

Då var det dags för den tredje delen i serien och här får vi följa med till ett nytt ställe som ligger en bit från det berömda slaktarlägret. Ingen tänker på att det skulle kunna hända dem någonting, utan de åker dit glada och lyckliga över att de får spendera tid med varandra. Allt hade väl varit strålande om det inte hade varit för Jason som finns bakom buskarna och studerar varje steg de tar.

Skådespeleriet i denna del var helt okej, det finns inte direkt någon som har blivit något stort inom skådespeleriet efter denna film, möjligen att det skulle vara Steve Susskind som i alla fall har fortsatt sin karriär men inte med så lysande framgångar precis.

Här får vi verkligen tacka manusförfattaren till att han fick snilleblixten att ha med rollkaraktären Shelly med sina skräckskämt och på så sätt fick Jason den berömda hockeymasken som han klär så fint i. Han ser genast mycket grymmare ut med den på sig än den där löjliga tygpåsen.

Musiken här vet jag inte så mycket om ännu, ska ta och lyssna på den igen för att komma med ett utlåtande senare och byta ut detta stycke helt.

Jag tycker också att morden börjar bli riktigt coola och uppfinningsrika och inte så enformiga som de har varit i de tidigare delarna. Det som är kul med denna del är att rollkaraktären Chris har varit i kontakt med Jason tidigare och undkommit honom, ska hon lyckas undkomma honom en gång till eller blir hon köttad hon också. Man märker också att Jason har förståndet kvar fortfarande, för han känner igen att han har mött Chris tidigare och vid ett tillfälle syns det verkligen då han lyfter på masken och hon säger ”det är du”.

Har du inte sett serien så börja med den nu, helst i rätt ordning det brukar bli bäst så, men det funkar säkert på annat sätt också, men se den bara säger jag, annars missar du något bra.

Recension: Friday The 13th part 2 - 1981

Friday The 13^th part 2

Regi: Steve Miner

1981

Horror

Skriven av Linda Snöberg

Då var det dags att öppna ett nytt läger som heter Packanack som inte ligger så långt ifrån Camp Crystal Lake. Vid lägerelden berättar man om det hemska som har hänt och alla tycker att det är en bra skrämselhistoria men tror kanske inte riktigt så mycket på det. Nu har Jason vuxit upp och blivit en man. Ja, för han dog inte i sjön som man trodde i den första filmen utan är nu ute efter att hämnas sin mammas död. Nu får ungdomarna se upp annars kan deras liv gå till spillo.

Man blir lite konfunderad när man tänker efter på vad som sas i den första filmen, om att Jason hade drunknat. Medans i den här delen är han ju vuxen runt 18 år och fullt levande och på jakt efter att få hämnas. Han verkar hata alla som kommer i hans väg och som inkräktar på hans territorium. Här har Jason hittat en tygpåse som han har på huvudet med tanke på hans vanställda ansikte och det kan man ju förstå. Jag är inte direkt förtjust i tygpåsen utan tycker mest att han ser lam och barnslig ut i den och en mördare kanske inte ska ha den tendensen.

Skådisarna i den här har jag blandade känslor för, jag tycker att Amy Steel gör en mycket bra insats och även John Furey men för övrigt är det ingen som naggats sig fast i mitt tycke. Musiken är också här väldigt enkel och det behövs inte mera än det man får, så det är underbart vackert. Vi har även Crazy Ralph med i denna och fortsätter som vanligt att varna ungdomarna men till ingen nytta. Denna gången blir det dock det sista vi får se utav honom för han lever inte när filmen lider mot sitt slut.

Vapnen i denna del kan jag avslöja kommer att vara lite mera originella än i den första delen vilket jag tycker är kanon. Roligt är det också att det är Jason som börjar döda och inte hans mamma för det var inte så skrämmande utan mest hysteriskt tycker jag. Fast hon gjorde ju en bra början på en underbar serie som bara fortsätter och fortsätter.

Jason är ju ungefär 18 år här och speciellt stor och stark är han inte ännu men att döda har han lärt sig att göra och det med bravur. Meningen är ju inte att han ska vara så stor här, utan mer som en vanlig människa fast vanställd och med hämnd som driver i hans blod.

Jag tycker att denna del är relativt bra, förutom tygpåsen som jag har nämnt i ett stycke tidigare, men den innehåller allt som en slasher bör ha och då funkar det kanon, det är bara att njuta när Jason stiger in i våra liv, för när han väl är där kommer han alltid att där förbli.

Recension: Friday the 13th - 1980

Friday The 13th

Regi: Sean S. Cunningham

1980

Horror

Skriven av Linda Snöberg

1957 drunknade en ung kille vid namn Jason Voorhees. 1958 mördades två stycken lägerkampsledare och 1962 försökte man öppna lägret igen fast då var det fel på bland annat vattnet. 1979 var det äntligen dags för Camp Crystal Lake att öppnas igen av Steve Christy, tillsammans med några nya ledare. De ignorerar varningarna de får av byborna runt omkring, mördandet börjar igen, vem är det som mördar och varför? Kommer någon att överleva mardrömmen för att kunna berätta historien?

Detta är den första delen i en lång serie, vilket jag för min del inte alls har något emot. Jag tycker dock om när det händer mycket i en film och för mig kan jag inte säga att det gör det i denna del. Nu har ju jag bara sett en sådan version där det klipps precis när man ska till att se mordet och sedan efteråt så får man ser hur det se ut. Sådant drar ner betyget för mig oerhört mycket.

Skådisarna kan jag kanske inte direkt klaga på, dom gör ju det som förväntas av dem, vilket är att skrika och sen dö. Då behövs inte så mycket skådespeleritalanger. Speciellt kul är det ju att vi ser Kevin Bacon i en mycket tidig roll. Trots att han inte är med så speciellt mycket så ser man redan här hur bra han kommer att bli som skådis i framtiden. En annan karaktär som är briljant är ju byfånen Crazy Ralph som varnar folk hit och dit men ingen som tror på honom.

Själva morden var ju inte speciellt påhittiga utan oftast så använde man sig av knivar och dess like. Själv tycker jag att det finns så mycket mer sätt man kan döda på än med vanliga vapen. Fast ibland kan det räcka med det vanliga också och ändå bli bra. Många gånger tycker man att offrerna är så lama och korkade och borde inte kunna dö så lätt, man blir irriterad emellanåt, men jag antar att de måste vara dumma för att vi ska få se på när de dör.  

Filmmusiken i denna del är ju helt lysande och väldigt enkel och det är nog det som gör den så oförglömligt bra. Sedan med Tom Savinis special effekter så kan det ju inte gå fel.

När man tänker efter på vad som egentligen hände då Jason drunknade så är det ju rätt förskräckligt. Man lämnar sina barn på ett sommarläger i god tro att de blir omhändertagna men som i detta fall där ledarna inte verkar orka bry sig utan bara ha tid för varandra, så vet i farao om jag själv skulle vilja lämna mitt eget barn på ett sådant ställe. Man får ju sig en tankeställare i alla fall.

För min del är inte detta den bästa delen utan följ med mig genom resten i både läsandet och skrivandet och bilda dig en egen uppfattning.

Friday the 13th: Part 10 aka Jason X

Friday the 13th: Part 10 aka Jason X – Den här filmen har, enligt mig, fått ta emot alldeles för mycket skit som den inte förtjänar. Jag tycker helt klart att det är en underhållande film som passar utmärkt in i serien. Att den råkar utspela sig i rymden och i framtiden gör mig ingenting, det är gjort med glimten i ögat och det finns många sköna killz i den. Det är en naturlig fortsättning på serien där karaktären Jason lyfts fram på ett bra sätt. Det finns till och med en del som på ett snyggt sätt knyter tillbaka till Crystal Lake och de mer klassiska filmerna i serien. – 7/10

Friday the 13th: Part 9 – Jason Goes to Hell

Friday the 13th: Part 9 – Jason Goes to Hell – Att förlika sig med bristerna i de andra filmerna i serien är en sak och att förlika sig med den här genomruttna filmen är en helt annan. Visst, man har åtminstone försökt att göra någonting annorlunda och det måste man väl ge en eloge för men resultatet är en rena katastrof. Jag bryr mig inte ens om ifall jag skriver in någon spoiler här, men Jasons medverkar är I alla fall minimal och så får det inte vara i en film ur den här serien. Jag lämnar in mina vildaste protester mot denna dynga och ger den, efter omständigheterna ett generöst betyg. – 2/10

Friday the 13: Part 8 – Jason Takes Manhattan

Friday the 13: Part 8 – Jason Takes Manhattan – Första gången jag såg den här var man måttligt imponerad. Jag tyckte man hade förstört hela serien genom att ge Jason en personlighet och inte bara ett uttryckslöst ansikte (masken) som dödar på ren instinkt och inget annat. Jag har dock senare intagit en mindre fientlig inställning och kommit överens med vad filmen egentligen handlar om. Det är bara en i raden av filmen där vi får se Jason lemlästa och mörda på ett ganska uppfinningsrikt sett. Med andra ord vill jag påstå att den här filmen växt betydligt sedan min första bekantskap med den. – 6/10

Friday the 13th: Part 7 – The New Blood

Friday the 13th: Part 7 – The New Blood – Det här skulle väl i princip kunna vara samma film som föregångaren. De har många likheter med varandra, humorn, klichéerna, det krystade sättet att väcka Jason till liv på etc. etc. Det faktum att man valt att blanda in lite hokus pokus och övernaturligheter i och med den telekinesi som huvudpersonen använder sig av passar utmärkt. Jason är ändå inte mänskligt längre, varför inte ta steget fullt ut? Kane Hooder är en värdig efterträdare till CJ Graham och gör jobbet nästan lika bra. Klart underhållande film! – 7/10

Friday the 13th: Part 6 – Jason Lives

Friday the 13th: Part 6 – Jason Lives – Det här är min absoluta favoritfilm i serien, inte för att den kanske är den bästa eller för att den är skrämmande på nåt sätt (själv grundtanken med en skräckfilm är väl att skrämmas?), nej snarare handlar det om att det är första gången man använder de klichéer som filmen är sprängfylld med på ett riktigt effektivt sätt. Det blir en underhållande film där Jason, för första gången, tar steget riktigt fullt ut och blir filmens huvudkaraktär. Jag skulle nästan vilja säga hjälte, för visst är det Jason man hejar på i den här filmen. Man bryr sig väl inte om de stackars ungdomarna som bara finns till för att ge Jason något att sätta tänderna i? Enligt min åsikt gör CJ Graham den bästa tolkning av Jason av alla i den här filmen. Han har rätt kroppsbyggnad och andas på rätt sätt. Vad mer kan man begära?– 8/10

Friday the 13th: Part 5 – A New Begining

Friday the 13th: Part 5 – A New Begining – Man måste ge en eloge till den här filmen även om jag finner den vara blad de absolut svagaste i serien. Man har åtminstone försökt att skapa nånting nytt och utan att avslöja för mycket kan jag säga att premisserna nog var goda och kanske hade funkat om det bara inte varit en del av just den här filmserien. Jag vill inte avslöja mer om det råkar finnas någon därute som faktiskt inte sett filmen än. Hur som helst var det här en stor besvikelse när jag såg den och det dröjde många åt innan jag ens vill ta i den här med tång igen. Numera har jag dock förlikat mig lite mer med filmens tanke. Inte för att jag gillar den ändå men… - 3/10

Friday the 13th: Part 4 – The Final Chapter

Friday the 13th: Part 4 – The Final Chapter – Det är väl egentligen i och med den här delen i filmserien som humorn introduceras. Det är inget man gapskrattar åt, men det finns ändå där i bakgrunden någonstans. Det är ganska typiska händelser oh liksom den föregående delen räknar jag den här som någon sorts transportstäcka inför de senare, och betydligt mer underhållande delarna. Filmmytologiskt är den dock mycket viktig för filmserien då en av de mest centrala gestalterna – Tommy Jarvis, introduceras. Han kommer att spela en mycket viktigt roll i senare delar. – 5/10

Friday the 13th: Part 3

Friday the 13th: Part 3 – Jag vet att många uppskattar den här och den efterföljande delen mest av allt i filmsviten. Problemet för mig är att jag inte riktigt ser poängen med dem, det finns inget vidare unikt över dem, förutom att Jasons mask introduceras och som får anses vara synonym med hela filmserien och kanske också en symbol för hela skräckfilmsvärlden i stort och jag upplever dem snarare som rena transportsträckor än fristående och kreativa slashers. Däremot är jag inte sen att understryka att jag naturligtvis anser att de måste finnas i var skräckfilmsnörds referensram och således måste jag rekommendera den här trots det något motsägelsefulla betyget. – 5/10

Friday the 13th: Part 2

Friday the 13th: Part 2 – Jag tror inte det är särskilt mycket spoiler att säga att Jason Voorhees, det vill säga filmseriens notoriske mördare, dyker upp för första gången på allvar här. Allvar är också något som kantar filmen, det finns inte utrymme för så mycket smålustiga oneliners och/eller komiska situationer som sedan skulle bli fallet i filmserien. Jason framstår också som mänsklig och det blir en ganska tät film av det hela. Detta är kanske den bästa filmen i hela serien sett ur detta perspektiv, det som händer har fortfarande en viss realistisk chans att verkligen inträffa. – 8/10

Friday the 13th

Friday the 13th – Kanske den mesta referenspunkten i slasherfilmens historia! I stort sett alla har hört talas om den här oavsett om man är en fan av slashern eller inte. Man behöver inte ens känna till begreppet slasher och likväl ha den här i sin begreppsvärld som något våldsamt där människor dör i parti och minut. Jag tycker väl personligen inte att det är den bästa filmen som finns i genren och den är inte så där intensivt våldsfrekvent heller men att räkna ut den som en bagatell är å andra sidan att ta. Det råder ingen som helst tvekan om det inflytande filmen har på skräckfilmsvärlden och har man inte sett den är det nog inte mycket annat att göra än att skämmas! – 7/10