Slakthus 5 - 1972 - En mycket märklig film om tidens eventuella icke-existens...

Slaughterhouse-Five

Regi: George Roy Hill

1972

Krig/Drama/Sci-Fi

Historien tar sin börjar i andra världskrigets slut. Vi får bekanta oss med Billy Pilgrim som är en ganska märklig personlighet, hur märklig vet vi inte ännu. För tiden som vi känner till den existerar inte för Billy. Vi får ta del av hans fragmenterade levnadsöde, i krigets fasor och i andra perioder av livet och till och med döden faktiskt. Han besöker planeten Trafalmadore, följer sitt yrke som optiker och sin plats i andra världskrigets historia – allt på samma gång…

Jag ska villigt erkänna att jag i början av denna film inte var särskilt imponerad. Felet är absolut inte George Roy Hills och man känner lätt igen hans stil i denna film. Eller är det kanske hans sätt att välja den typ av manus som lätt kan förvirra och verka röriga, manus som rör sig på flera nivåer, lite som många tyckte att Inception gjorde. Personligen tycker jag att det här är en mycket ”svårare” film är Inception. Inte för att den är speciellt svår när man väl har fått alla pusselbitarna på plats men man ges inte så mycket information och det är inte förrän alldeles i slutet som man kan börja skönja berättelsens storhet.

                                         

I grund och botten handlar det om en gammal teori om tidens existens, eller icke existens kanske. Att allting egentligen existerar samtidigt och att tiden som begrepp är något som vi människor har skapat för att kunna hålla ordning på det kaos som annars skulle uppstå. Inte vet jag vem som för myntade denna teori, men särskilt ovanlig är den väl inte? Jag vet förstås inte om det finns någon annan film som exploaterar teorin så framgångsrikt som denna men det är en annan historia.

Michael Sacks, som spelar huvudrollen, gör ett utomordentligt strålande jobb. Han får porträttera Billy Pilgrim i alla möjliga sinnesstämningar och åldrar – och det känns helt äkta hela tiden! Det är inget lätt jobb han har utfört, det är som att spela multipla roller egentligen och det vet jag inte många som skulle kunna klara av, och samtidigt göra det trovärdigt.

Tempot i filmen är ganska lågt och det är väl lite till filmen nackdel kanske. Det finns några scener som är väldigt svåra att förstå meningen med och det skapar både ett intresse förstås, men även en hopplöshet om att man inte riktigt begriper signifikansen och kanske, som följd av detta, får intrycket av att filmen är allt för svår. Men som sagt, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. När väl slutet kommer knyts allting ihop och allt (nåja, nästan i alla fall) blir fullständigt begripligt!

Ett klipp från den förlängda versionen av The Hobbit - en oväntad resa!

Trailer: Hangover 3

Jag är inte säker på att jag tycker det här ser lika roligt ut som de två tidigare filmerna. Men det kan ju å andra sidan bli hur galet som helst! Nog kommer jag att se den!

Slaughter Disc - 2005 - en film som inte döljer något!

Regi: David Quitmeyer

2005

Horror

Mike älskar pornografi, man skulle kunna säga att han är besatt av det. I sitt sökande efter högre höjder och starkare kickar beställer han en ny film. Det ska enligt vad han har hört vara det värsta och grövsta som finns på marknaden. Den är dyr, men när han väl hittar den officiella hemsidan på nätet tvekar han inte att beställa ett ex av den. Några veckor senare ringer det på dörren och hans order har äntligen anlänt. På dvdn finns Andromeda Strange, pornografi på det allra sjukaste sättet.

Redan i den visserligen amatörmässiga inledningen står det ställt bortom allt tvivel att den här filmen inte kommer att dölja något. Knappt har förtexterna rullat färdigt förrän penetrationen är ett faktum. Vissa filmer balanserar på gränsen mot pornografi men slaughter disc går ett steg längre – den ÄR pornografisk!

Men oavsett hur pornografiskt innehållet än är så saknas allt erotik och det passar faktiskt bra tillsammans med filmens svepskäl ”porn kills”. För visst känns det lite löjligt att göra en antipornografisk film så pornografisk? Utan att avslöja allt för sliskiga detaljer så kan jag ju nämna att bondage, mord och lemlästning, kannibalism och nekrofilism alla ingår som böjelser i filmen. Även emetofili berörs vagt i filmen även om det ingalunda är lika påträngande som i den hypade filmen Slaughtered Vomit Dolls .

Men trots alla sexuella avarter som filmen speglar, eller kanske tack vare dessa, tydliggörs Mikes allt djupare nedåtgående spiral i dekadansen, förfallet och psykosen. Pornografin betyder allt för honom och han blir av med sina vänner, sitt jobb och sin flickvän. Allt som betyder något är Andromeda Strange och vilka gränser hon ska tänja ut och splittra i nästa scen på den sprängfyllda dvdn.

Slaughter Disc kostade runt tiotusen dollar och tog två veckor att spela in. Den är helt unik. Jag nog kan garantera att Ni inte sett något liknande förut. Men oavsett om man älskar eller hatar den, så lämnar den ingen oberörd. Visst är upplägget snarlikt både det i David Cronenbergs klassiska Videodrome och i den modernare Brainscan, med utsuddade gränser mellan fantasi och verklighet både för filmens karaktärer och för åskådaren. Den betraktar, som jag nämnde inledningsvis, pornografi negativt, liksom Videodrome fokuserade negativt kring sina samhälliska problem.

Kanske ska vi vara glada att det ursprungliga manuset låg och väntade i tio år på att bli filmat. Från början innehöll det nämligen tio gånger mer gore och porr. Vi ska också vara glade för att filmen inte är mer trovärdig än vad den är, då skulle den säkerligen klassas som våldspornografi och vara tämligen olaglig!

Recension: Skills - 2010 - En film om parkour...

Skills

Regi: Johannes Pinter

2010

Action

Om det är något som Kelvin gillar så är det parkour. Han far fram som få andra och räknas som en av de allra bästa på det han gör. Han har en lite strulig relation med sin pappa, som är polis. Men när han blir skjuten i tjänsten på jakt efter männen bakom en illegal tävling, kallad Skillz, tänker Kelvin bara på hämnd. Han lyckas komma med bland de utvalda ungdomar som förväntas tävla till sista blodsdroppen för att vinna. Som moderna gladiatorer står de öga mot öga mot varandra i den farliga tävlingen.

Av de första scenerna kom jag att tänka på en gammal film med Nicole Kidman – Nightmaster, som handlar om ett paintballspel egentligen. Man ska springa runt och inte skjuten medan man strävar efter att nå målet. Deltagarna måste vara smidiga och smarta men är väl mer inspirerade av ninja legenderna än vad det är frågan om här. Dessutom försvinner denna känsla av inspiration ganska snart efter de inledande scenerna.

                                       

Vad som sedan tar vid är något som bara måste vara gjort med glimten i ögat. Man kan kalla det för floskler, klichéer eller plattityder men de betyder ju egentligen bara samma sak. Det är en ytterst förutsägbar film som inte är det minsta nyskapande. Det är ett ganska taffligt manus som nästan är ännu mer pinsamt än skådespelarinsatserna. Men jag tycker inte det funkar, det blir för mycket och det blir inte särskilt underhållande trots kalkonvärdena faktiskt.

Ljudet är mixat på ett sådant sätt att det nästan är omöjligt att urskilja en del av dialogen. En del av skådespelarna artikulerar så dåligt och talar dessutom en dialekt som är svår att förstå även om ljudet hade varit kanonmixat. Men det är lite för hög musik på bekostnad av lite för låg volym på dialogerna tycker jag. Som grädde på moset finns det ingen svensk text heller och jag måste erkänna att jag var tvungen att slå på de engelska undertexterna för att förstå vad skådespelarna talade om vid flera tillfällen.

Det är som sagt en ganska stereotypisk handling som så småningom leder fram till själva tävlingen. Jag får lite Mats Helge vibbar faktiskt. Vissa saker ser verkligen snyggt ut, som den webbsida man har skapat för att kunna satsa pengar på deltagarna i skillz, men överlag ser det ut som om man verkligen har fått hålla hårt i pengarna och varit tvungen att vända på varenda krona för att få det att gå ihop.

Lyckligtvis finns det trots allt en behållning i filmen. My Magnusson är lite sexig som Linda och en jäkel på att åka skateboard, och actionsekvenserna är riktigt bra! Framförallt när det gäller att spring och hoppa över hustak, uppför trappor, ned för murar och så vidare. Kampsportscenerna är också riktigt bra och det är väl inte annat än att man får ge en eloge till stuntkoordinatorn Tim Man som gjort en utmärkt koreografi för filmen!