Blindness - 2008 - Ingen sensmoral eller kontenta...

Jag förstår inte riktigt poängen med den här filmen, för det känns som om det borde ligga någon sensmoral eller kontenta gömd någonstans. Gör det inte det blir filmen än mer meningslös eftersom den idogt brister i logiken. Skådespelarinsatserna är inte urusla, men ingen är särskilt trovärdig som blind och det drar ju ner intrycket en hel del. Miljöerna är däremot bra även om man gärna skulle ha velat ha lite mer kött på benen orsakerna till at det ser ut som det gör. Det är förödelse överallt vilket naturligtvis kan relateras till människornas sjukdomstillstånd men man kan fråga sig varför regeringen sköter saken på det sätt som de gör? Allt som allt för många lösa trådar, och trådar som inte är särskilt intressanta att filosofera kring i efterhand heller, annars hade det nog kunnat funka. – 5/10

Babylon A.D. - 2008 - Inte så pjåkig som man kan tro faktiskt!

Vin Diesel tillhör väl inte de där skådisarna som lyckas leverera mest djup till sina karaktärer och det här är inget undantag. Dock måste jag säga att filmen blir mer och mer underhållande för varje minut som går, kanske i och med att mängden science fiction ökar och att filmen står ut mer och mer från träsket av dussinactionfilmer. Grundtanken för hur allt kommer att sluta är väl inte särskilt långsökt, men det finns ändock små detaljer man blir fundersam över och ibland slår till och med tvivlen till och man undrar om man egentligen var så smart som man först trodde. Allt som allt en underhållande actionfilm för stunden även om det ingalunda handlar om det mest välgjorda som skådats. En del actionscener är så röriga att man knappt kan urskilja vad som händer och det är ju inget gott tecken. – 5/10.

Ravenswood - 2008 - Som tidsfördriv är den utmärkt!

Filmen bjuder väl på pappret på intressanta premisser och maktkamper mellan två män är ganska uppenbar om man läser handlingen. Den går ungefär ut på att ett yngre par tar sin tillflykt till ett ödsligt beläget hus där de tar husägaren som gisslan, efterhand avslöjas dock att han har egna hemligheter att ruva på. Tyvärr kändes inte som om det blev varken hackat eller malt och karaktärerna, med undantag för den manliga rånaren, som kunde ha varit riktigt intressanta blir liksom bara allt för platta och tråkiga. Den manliga rånaren är ännu värre, det finns liksom bara en fasad av honom, under skalet finns det inget som helst djup. Slutet, som hela filmen egentligen bygger på, är inte särskilt överraskande och den Mind Control, från antingen det ena eller andra hållet som man hade räknat med, uteblir i princip helt. Funkar som tidsfördriv om man har ett par timmar över, men kanske inte annars. – 4/10

Passengers - 2008 - Har jag inte sett denna förr?

Passengers – Jag kan inte hjälpa det men det känns som om jag sett den här filmen tidigare. Jag menar naturligtvis inte exakt samma men en med liknande upplägg och som fokuserar på efterdyningarna av en flygolycka. Jag kan inte sätta fingret på det, men upplägget känns onekligen bekant. Hur som helst så går filmen ut på att den unga psykologen Claire Summers ska genomföra terapi med de få överlevande i en flygkrasch, mystiska saker inträffar och det verkar som om de överlevande försvinner en efter en. Hela filmen bygger på en massiv twist, som faktiskt överraskade mig en smula och som tydliggjordes bara några minuter innan själva avslöjandet. Vi har sett samma twist tidigare, men jag vill inte avslöja i vilken film då själva vetskapen skulle förta den enda poängen med att se filmen. I en liten roll hittar vi förresten David Morse. – 6/10

Asylum - 2008 - Hur många filmen med den titeln finns det egentligen?

Vad händer om man tar Freddy Kruger och blandar upp honom med ett mentalsjukhus, lägger till en gnutta Hellraiser och kanske toppar med en aning Fredagen den Trettonde? Svaret är naturligtvis Asylum, som inte bjuder på några direkta nyheter och som har ett ganska tjatigt upplägg. Spänningen är i princip helt frånvarande och den förutsägbara, och rent ut sagt, många gånger, korkade, historien blir faktiskt ganska irriterande efter ett tag och det är uppenbart att man underskattat publiken. Skådespelarna som till en början är riktigt usla bättrar sig dock och vill man se precis allt som finns att se i genren kan man väl se även den här – annars kan man lika gärna hoppa över den! – 4/10

Batman: The Dark Knight - 2008 - ett klart framsteg!

Batman: The Dark Knight – Det här var en film som många hade bestämt sig för var genialisk långt innan den hade premiär. Åtminstone delvis berodde detta på Heath Ledgers, som alltså spelar Jokern, tragiska bortgång. Själv intåg jag en nästan motsatt ståndpunkt, jag börjarde tvivla på filmen, kanske delvis på den hype som rådde men också beroende på att jag var en av de få recensenter som inte gillade Batman Begins något nämnvärt. Skulle jag då fått äta upp mina ord och skulle de som förespråkade Heath Ledgers briljans få rätt? Nja… Jag fann väl inte filmen vara något mästerverk direkt, även om den var betydligt bättre än Batman Begins. Batman var denna gång inte lika tydligt placerad i verkligheten och serietidningskänslan kom fram betydligt bättre. Handlingen var väl inte någon större höjdare och faktum är att jag tyckte det var ganska slarvigt berättat många gånger – godkänt men inte mer! Heath Ledger då? Var han lika genial i sin rollgestaltning som ”alla” andra tyckte? Låt mig säga så här.. Han var helt klart filmens höjdpunkt även om jag nog fortfarande tycker att hans tragiska bortgång gjort att han popularitet i rollen skjutit mer i höjden än vad den borde ha gjort. Han är riktigt bra, men mer än så blir det inte. – 6/10

Låt den Rätte Komma In - 2008 - Överskattad och sanslöst hypad..

Få svenska filmer, och då särskilt de som involverar vampyrer i en eller annan form, har rönt sån uppståndelse som den här filmen. Men trots vampyrismen är det ingen regelrätt skräckfilm utan snarare en film om mobbning och utanförskap. Som sådan är den också bra och man kan lämna utanför de blodtörstiga ingredienserna om man så skulle vilja. Men är den värd all den positiva kritik som den fått? Nja, det tycker jag väl inte. Den blir visserligen bättre och mer spännande ju längre filmen går men förutom den sega inledningen finns det en hel del man retar sig på också. En del av skådespelarna är bedrövliga och vissa delar av handlingen är bara alldeles för plump. En ojämn film med andra ord! Dock vill jag rekommendera den för sina kvalitéer angående utanförskap och kanske också för den unga kärlek som behandlas. – 7/10

Vacancy 2: The First Cut - 2008 - En prequel helt enkelt!

Det här är en uppföljare som utspelar sig före första filmen. Direkt när jag hörde talas om den ifrågasatte jag huruvida man skulle kunna få den här lika intressant och spännande utan att för den delen upprepa samma sak som man redan visat. Och faktum är, den här skiljer sig faktiskt lite grand från första filmen även om det egentligen är lite av samma upplägg. Istället för att fokusera på offrens skräck, även om detta också finns med som en liten ingrediens, så ser vi förloppet ur förövarnas synvinkel. Det är ett grepp som jag tycker funkade hyfsat i Hostel 2 men här skapade det liksom aldrig någon egentligen spänning. Ok skådespeleri för genren men på det hela taget inget att hänga i julgranen. - 5/10

Mirrors - 2008 - Speglar är fan skrämmande!

Skräckfilmer med speglar har alltid haft en lite speciell plats i mitt hjärta och i synnerhet sedan jag såg en episod ut Amazing Stories, betitlad Mirror Mirror, som fortfarande skrämmer skiten ur mig bara jag tänker på det. Den här är väl inte riktigt lika effektiv och efter första halvtimmen var jag måttligt imponerad. Lyckligtvis växer dock filmen i och med att mysteriet tätnar, man blir intresserad av vad som egentligen ligger bakom och hur upplösningen kommer att bli. Kiefer Sutherland, som spelar huvudrollen, har enligt min åsikt tappat rejält de senaste åren, men gör ändå ett stabilt intryck här. Han klarar av att spela en avdankad polis som kämpar mot sina alkoholproblem. I övrigt är kanske historien lite tunn och om man har sett Into the Mirror rymmer den kanske heller inte några rejäla överraskningar, men i brist på annat duger den. – 6/10.