Recension: The Never Ending Story

The Never Ending Story – Vissa filmer åldras inte med värdighet, de känns daterade när man ser dem år efter deras produktionsdatum. The Never Ending Story är däremot tidslös. Filmen är från 1984 med är mer välgjord än mycket av det som görs idag. Det är några få scener som inte ser verklighetstrogna ut men det är allt. Och med tanke på vilken utveckling som har skett sedan dess borde alla specialeffekter och montage se sagolikt bra ut idag, men det gör de inte! Här är det inte frågan om glamourösa dataanimationer utan klassiskt hantverk och det betalar sig! Dock är filmen lite ”barnsligare” än vad jag mindes den som och den passar kanske inte den 40+ målgrupp som jag numera tillhör. Men ett stycke kulturhistoria är det onekligen frågan om och det finns också några scener och resonemang som är filosofiskt intressanta! Överlag är det alltså en mera välgjord film än mycket annat men så kommer man kanske undan med någon mera i en fantasyrulle gjord för en yngre målgrupp. Jag gillar den men den hade gärna fått vara lite mer ”vuxen” i dagens perspektiv.

6/10

The Hangover - 2009 - En sjujäkla baksmälla...

När Doug är på väg att gifta sig drar hans närmaste vänner med honom till Las Vegas för en svensexa. De svär dyrt och heligt på att glömma bort allt som händer och bara behålla minnena för sig själva – för resten av livet! Det kommer att gå vilt till och vad är annars svensexor till för? Nästa morgon har Doug försvunnit och finns inte att hitta någonstans, och vad värre är, hans vänner har verkligen inget som helst minne av vad som hände kvällen före. En efter en radas den ena mer bisarra händelsen upp efter varandra. De har Mike Tysons tiger i badrummet, de har stulit en polisbil, blåst en gangster på en massa pengar och en av dem har till och med gift sig med en strippa. Det borde vara hur kul som helst men det känns lite som om man håller igen lite, galenskaperna blommar aldrig ut riktigt till fullo, men det finns hela tiden ett intresse av att få veta vad som verkligen har hänt och hur tusan det verkligen gick till att få in en tiger i badrummet till exempel. Det blir en rätt kul film, som döljer en del skratt här och där men som tyvärr inte innehöll några verkliga gapskratt. Rätt kul ändå, men jag hade hoppats på mer. 

6/10

Recension: Severence

Severence – Liksom så många andra filmer som har förutsättningar att kunna bli riktigt bra så förstörs Severence av sina komiska inslag. Och det är egentligen hela invändningen, det är några schyssta mordsekvenser som man inte kan klaga på och handlingen i stort är det inget fel på heller, åtminstone inte om man nöjer sig med formel 1A. Det tycker jag gott man kan göra någon gång men det får som sagt inte fara iväg och bli allt för tramsig. Till filmens fördel är att det är en europeisk produktion sp lite mer realistisk än sina amerikanska publikfriande ekvivalenter är den. Men en höjdare? Nä... 

4/10

The Visitation - 2006 - Edvard Furlong som religiös fanatiker

Handlingen är av religiös natur, vilket jag gillar, och skådespelarna är väl inte dåliga, men de levererar heller inte prestationer som gör att man lägger den här filmen på minnet. Det skulle väl i så fall vara Edvard Furlong, och det är inte för att han är strålande, utan för att han åldrats sedan Terminator 2 och Brainscan. Det är svårt att ta gamla barnskådespelare på fullt allvar tycker jag och jag kommer på mig själv med att sitta och reta mig på hans skägg och att han spelar en roll som han inte är gammal nog att göra. Detta även om rollen i sig faktiskt kräver en ung skådespelare i runt 20 års åldern kanske, det ligger liksom i filmens natur att det ska vara någon som kan framstå som ung och ofördärvad. Men det lyfter som sagt aldrig, det dröjer länge innan intresset vaknar överhuvudtaget och när det väl gör det så går det bara på halvfart. Inget att hetsa upp sig över med andra ord. 

4/10