Recension: The Never Ending Story

The Never Ending Story – Vissa filmer åldras inte med värdighet, de känns daterade när man ser dem år efter deras produktionsdatum. The Never Ending Story är däremot tidslös. Filmen är från 1984 med är mer välgjord än mycket av det som görs idag. Det är några få scener som inte ser verklighetstrogna ut men det är allt. Och med tanke på vilken utveckling som har skett sedan dess borde alla specialeffekter och montage se sagolikt bra ut idag, men det gör de inte! Här är det inte frågan om glamourösa dataanimationer utan klassiskt hantverk och det betalar sig! Dock är filmen lite ”barnsligare” än vad jag mindes den som och den passar kanske inte den 40+ målgrupp som jag numera tillhör. Men ett stycke kulturhistoria är det onekligen frågan om och det finns också några scener och resonemang som är filosofiskt intressanta! Överlag är det alltså en mera välgjord film än mycket annat men så kommer man kanske undan med någon mera i en fantasyrulle gjord för en yngre målgrupp. Jag gillar den men den hade gärna fått vara lite mer ”vuxen” i dagens perspektiv.

6/10