American History X - 1998 - De ultimata gängfilmen?

Det här är en film som jag borde ha sett för länge sen men som av någon anledning förblivit osedd. Alla hyllningar av den på olika forum runt om på nätet har gjort att mina förväntningar var skyhöga och det är sällan bra med sådana förutsättningar före filmtittandet. Och jag var efter några minuter också orolig för att jag skulle bli gruvligt besviken eftersom filmen inte grep tag i mig på det sätt jag hade hoppats. Den blir dock aldrig seg och den växer allt eftersom tiden går, skådespeleriet är bra och det finns mycket att tänka på. Dialogen och monologerna är av toppsnitt och ligger precis på rätt nivå. Man inser hur många som skulle kunna luras av argumenten som läggs fram om man är lite extra mottaglig på grund av frustration eller något annat som gör att man är lite extra bitter på samhället. Samtidigt argumenteras det på en nivå där man som åskådare inser hålen i argumentationen och ser det absurda i slutsatserna och det är väl det som är den här filmens absolut största tillgång enligt mig. 

8/10

Recension: Night of the Demons (2009)

Det här är en film som egentligen gjordes redan 1988 men som nu alltså spelats in på nytt. Jag kan inte minnas om jag har sett originalet eller inte, men efter att ha sett den här inser jag att det faktiskt kvittar. Inte för att den här är dålig, för det tycker jag inte att den här, utan snarare för att historien är så simpel att jag inte behöver se flera versioner av den. Skådespeleriet är egentligen under all kritik och även om Edward Furlong tillhör skaran av relativt erkända skådespelare hjälper inte det. Han är absolut inte bättre än någon annan. Men jag får intrycket av att filmen inte tar sig själv på fullt allvar och då kan man komma undan med lite mer också. Sminkjobben är dock bra mycket bättre än både historien och skådespelarna för även om det egentligen inte ser bra ut och känns gjorda med glimten i ögat, så finns det en kontinuitet i dem som är mycket underhållande. Det finns inga direkta överraskningar längs vägen och man ser lång väg hur det kommer att sluta – eller? 

7/10

The Visitation - 2006 - Edvard Furlong som religiös fanatiker

Handlingen är av religiös natur, vilket jag gillar, och skådespelarna är väl inte dåliga, men de levererar heller inte prestationer som gör att man lägger den här filmen på minnet. Det skulle väl i så fall vara Edvard Furlong, och det är inte för att han är strålande, utan för att han åldrats sedan Terminator 2 och Brainscan. Det är svårt att ta gamla barnskådespelare på fullt allvar tycker jag och jag kommer på mig själv med att sitta och reta mig på hans skägg och att han spelar en roll som han inte är gammal nog att göra. Detta även om rollen i sig faktiskt kräver en ung skådespelare i runt 20 års åldern kanske, det ligger liksom i filmens natur att det ska vara någon som kan framstå som ung och ofördärvad. Men det lyfter som sagt aldrig, det dröjer länge innan intresset vaknar överhuvudtaget och när det väl gör det så går det bara på halvfart. Inget att hetsa upp sig över med andra ord. 

4/10