Mr. Majestyk
Regi: Richard Fleischer
1974
Action
Mr. Majestyk bryr
sig bara om sina meloner. Det enda han vill är att skörda dem och att göra det
på sitt eget rättskaffens sätt. Han tycker inte om när folk försöker tvinga
honom att anställa arbetare eller de som förtrycker den latinamerikanska
minoriteten. Därför säger han ifrån på skarpen, vilket i sin tur leder till en
polisanmälan. Han säga ha misshandlat en man med ett gevär och det är
egentligen helt sant. Det är bara att det var mannens eget gevär och att det sekunder
tidigare var riktat mot Majestyk. Polisen tror honom förstås inte och det ena
leder till det andra och snart sitter han på en fångtransport tillsammans med
en ökänd torped. Istället för att hjälpa gangstern undkomma när transporten
kraschar smider istället planer för att få honom återfängslad och återgå till
att skörda sina meloner. Detta gör att torpeden – Redna, får ett personligt agg
mot honom och nu till varje pris vill ha honom likviderad. Men Mr. Majestyk är
inte en man som man bråkar med…
För många år sedan, innan det blev otidsenligt att hyra
film, gjorde jag osannolika räder mot min hemorts samtliga videobutiker och såg
så mycket filmer med Charles Bronson
jag kunde komma över och det blev faktiskt en hel del! Ungefär i samma veva såg
jag Swamp Thing eller om det var
uppföljaren Return of the Swamp Thing
där en tjej blev hotad av några skurkar. Jag undrar förresten inte om det var Heather Locklear? Hur som helst skulle
hon försöka skrämma sina förföljare och påstod att det var poliser på väg mot
platsen, FBI, CIA och… CHARLES BRONSON!!
Likaså framstod hans om det ultimata vapnet i en radiosketch. Jag tror
programmet hette Sextio Sekunda Minuter
och sketchen handlade om hur den Amerikanske presidenten och Sovjetunionens
ledare hotade varandra. Det var helt enkelt en sketch om kapprustning/nedrustning.
Hur som helst hotade de varandra med dubbeldubbelkatapulter och
megasuperkärnvapen innan den Sovjetiske ledare näpsades med att hämta CHARLES BRONSON!
Han hade alltså ett personligt rykte, åtminstone
humoristiskt sett att vara en riktigt hämndmaskin och den här filmens omslag
stoltserar också med ett par obetalbara citat. Don’t Fuck With Bronson till exempel. Kan man säga att Charles Bronson är hämndfilmerna
obestridlige kung? Ja, jag tror nog man kan säga det! Han har gjort hur många
som helst och med en skådespelartalang som förlåter ett agerande med ett enda
ansiktsuttryck kan man inte misslyckas!
Det är en hård film och Charles Bronson gör den än hårdare. Initialt var det planerat att Clint Eastwood skulle medverka men jag
tror inte det hade blivit lika bra. Clintan
är visserligen en bra filmtuffing men lika hård som Bronson blir han aldrig. Själva handlingen är rätt korkad
egentligen, precis som den alltid brukar vara i de här hämndfilmerna. Att
torpeden skulle vara så enfaldig att han måste hämnas, istället för att fly
landet, är befängd. Och att Bronson
skulle vara så manipulativ att jag skulle överlista en sådan typ med hela hans
organisation är väldigt långsökt.
Men det gör ingenting, det ska vara så! Vi vill ju se vår
hjälte lyckas! Och vi bryr oss heller inte om vilken rollkaraktär det handlar
om. När Charles Bronson gjorde
sådana här filmer gjorde han dem med sig själv i huvudrollen. Jag menar att det
är BRONSON vi vill se, vi bryr oss
inte om vad hans rollkaraktär heter eller om han är melonodlare. Det ultimata
vapnet ÄR Charles Bronson!
