Det
här kanske är en av de mest kända filmerna inom den så kallade
nunspoitaiongenren. Den innehåller dock förvånansvärt få sexuella situationer
och våldet är inte särskilt explicit det mesta av tiden. Faktum är att den är
ganska långtråkig i kanske en timme innan den börjar komma loss lite.
Handlingen centrerar sig kring en nunna (Anita
Ekberg) som måste komma över morfin för att inte bli galen och utspelar sig
på ett sjukhus för äldre som nunnorna driver. Premisserna har helt klart
potential men det hela blir allt för pretentiöst när man försöker att
komplicera till handlingen mer än nödvändigt. Att göra något
kvasiintellektuellt av en rulle av det här slaget är, enligt mig, totalt
onödigt och tillför inte filmen några positiva aspekter alls. Några scener
höjer dock upp upplevelsen och gör att det inte bara är tid som gått till
spillo och med facit i hand anser jag nog att det här är en rulle som bör
finnas i referensramen!
