En av de mer lyckade uppföljarna jag har sett överhuvudtaget faktiskt. Inte för att jag hade första delen i speciellt färskt minne när jag såg denna men vissa detaljer hade åtminstone fastnat när man utsattes för dem igen. Men även om det här är en lyckad uppföljare och den faktiskt bjuder på en del spännande scener och en del ren och skär terror, lider den såklart av en del problem. Jag tycker skådespeleriet funkar tillfredsställande även om jag stör mig å det grövsta på en del karaktärer (det är naturligtvis meningen att det ska vara enerverande) men logiken är emellanåt så svag att man undrar hur manusförfattarna egentligen tänkt när de skrev filmen. Visserligen ligger det lite i stilens – katt och råtta lekens, natur att förövaren vet allt om sin motståndare och kan följa minsta rörelse eller företeelse offret företar sig, men här känns det emellanåt lite överdrivet. Hur som helst tycker jag att detta är ett problem man kan leva med och således inte behöver lägga allt för stor vikt vid. – 7/10
Road Kill 2 aka Joyride 2: Dead Ahead - 2008
Etiketter:
2008,
7/10,
Horror,
Katt o Råtta,
SF,
Tortyr,
Uppföljare
Otis - 2008 - Hur bra som helst...på pappret...
På pappret skulle den här filmen egentligen kunnat vara hur bra som helst, men humoristiska intentioner förstör tyvärr vad som hade kunnat vara en riktigt stark och motbjudande film. Den behandlar en galning vid namn Otis, som kidnappar unga flickor, kallar dem för Kim och planerar att ta dem till studentbalen. Att Otis inte är riktigt normal är ganska uppenbart, men det handlar som synes inte bara om det faktum att han kidnappar unga flickor för att ha sex med dem, han är rejält efterbliven också eftersom han är i fyrtioårsåldern och knappast är i en situation där han ska ta någon flicka till balen. Men som sagt, det är alldeles för mycket komik i filmen för att den ska gå hem hos mig. Jag hade önskat mer terror i stil med den i smått genialiska Skrapbook, men man kan ju inte få allt. Dock måste jag, i motsatts till vad jag just skrev, betona att filmens allra mest underhållande scener faktiskt är bland de mest humoristiska – när Kims föräldrar (eller Riley som hon egentligen heter) utför en riktigt brutal hämnd, något av den brutalaste hämnd jag någonsin bevittnat på film faktiskt.– 5/10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)