The
Host
Regi:
Joon-Ho Bong
2006
Komedi/Action/Horror
Livet för familjen Park slås plötsligt i spillror när en oidentifierbar
varelse från Han-floden plötsligt gör intrång i deras liv. Det muterade
monstret attackerar nämligen just den del av flodbanken där Hee-Bong driver en
mindre snabbmatsetablering tillsammans med sin, till synes, ansvarslösa son i
fyrtioårsåldern och dennes dotter. Händelsen, som renderar i dotterns
försvinnande, sammanfogar familjen och tillsammans med sin far, sin bror och
sin syster försöker pappan – Gang-Du att lokalisera och rädda sin dotter, som
först befarats ha omkommit i attacken, från det jättelika monstrets klor.
Redan i öppningsscenen förstår
man att den här filmen omöjligt kan vara menad på fullt allvar. Själva
upptakten, ett giftutsläpp i den mäktiga floden, är gestaltad på ett sånt
övertydligt sätt att det bara måste vara menat som en drift med klichéerna.
Detta är sedan något som går som en röd tråd tvärs genom hela filmen och jag
tror att man kanske har störst behållning av dess parodierande egenskaper om
man är bekant med den klassiska monsterfilmens beståndsdelar. Risken finns
annars att man tar det här på allt för stort allvar och det är inget som filmen
tjänar på.
Även skådespelarmässigt kan
filmen tolkas som en total katastrof om man inte kan skratta åt det
besinningslösa överspelade som emellanåt förekommer. Därmed inte sagt att det
är så hela tiden och det är svårt att få riktig kontinuitet i rullen. Ibland
känns det, som jag hittills har beskrivit det, väldigt komiskt, medan det i
nästa ögonblick kan verka superpolitiskt. Jag läste någonstans att det tydligen
går att tolka in miljöförstöring i handlingen, och varför inte? Det finns
möjligheter att tolka in mycket mer än så! Medias nyhetsbevakning som hellre tycks
bevaka kändisar än andra ”viktigare” nyheter, myndigheternas mörkläggning eller
helt enkelt folkstorm i protest mot biologisk krigsföring, även om det nu må
vara ett monster som ska bekämpas. Kanske finns det också en underliggande
andemening i Amerikanernas inblandning i hela historien, men det är något som
Ni själva får bild Er en uppfattning om när Ni ser filmen.
Något som man absolut inte ska
skratta åt, eller lustiggöra sig över, är i alla fall fotot. Det är mycket
vackert och bilden är helt fläckfri med nyanser från hela färgskalan i många
scener. Själva monstret är också mycket välgjort och skulle nästan kunna tas
för riktigt i många av de bländande actionsekvenserna. För det är bra drag i
filmen, inte hela tiden det ska erkännas, emellanåt är den ganska seg, men nog
överväger de fartfyllda delarna totalt sett.
Filmmusiken är dock en gåta
och även om man inte genast tänker på det i alla scener är den ofta ganska
märklig och ganska opassande i sammanhanget. Detta är något som bidrar till den
humoristiska tonen i filmen och som också, för min egen del, slutligen fastslår
filmens humoristiska intention!
