Bruket
Regi:
Martin Kjellberg, Nils Wåhlin
2012
Kortfilm/Horror
Alla som har läst min/mina recension/recensioner av Huset Vid Vägens Ände känner till min
kärlek till filmen. Den har något som de flesta andra filmer inte har, nämligen
spänningen och en genuin skrämselfaktor. Samma sak är det här! Det är lite mera
av samma sak som man redan har utforskat i den nämnda långfilmen. Det mesta av filmen
går åt till att iaktta en man och en kvinna som irrar runt i en mörk labyrint,
jagade av något eller någon.
Jag begär inte mycket mer av en kortfilm. Det är
egentligen det man kan göra, det blir som en del av en långfilm, en enskild
scen kan man säga. Man skulle kunna bygga något runt det här det är helt klart
men samtidigt klarar den också att stå på egna ben. Handlingen är enkel. Paret
letar kabel att byta mot droger. När deras inbyte är magert får de tips om ett
öde bruk där ingen hittills har rensat bort kablarna. Det finns helt enkelt en
förmögenhet att göra. Desto bättre blir det när någon redan har packat en väcka
år dem och bara lämnat den där. De uppskattar vikten till ca 40 kilo vilket kan
ge dem rejält med droger. Girigheten tar dock överhanden och enligt den karta
som de finner borde det finnas en ännu större förmögenhet i ett rum på det
allra nedersta planet i källaren. Att ta sig dit är som att gå genom en
labyrint och när de väl kommer fram lurar något eller någon på dem. Att ta sig
upp igen visar sig vara ett mycket svårare företag trots att de klokt nog har
markerat den rätta vägen under nedgången.
Jag ska inte avslöja mer men det är fantastiskt
spännande! Jag tror det är den briljant utvalda musiken i kombination med de
klaustrofobiska miljöerna som gör det. Det är mörkt, trångt, skitigt och
instängt och skådespelarna är långt över förväntan! Jag gillar det här och jag
vill se mer film av Kjellberg/Wåhlin!
Jag spår dem här och nu en lysande framtid inom filmbranschen om jag inte redan
gjort det!
8/10