Zu Warriors
Aka: Shu Shan Zheng Zhuan
Regi: Hark Tsui
2001
Fantasy
Bergen som kallas Zu är mytomspunna, många legender existerar att
beskriva det som enligt legenderna bebor dem. Tre klaner, åtskilda från
varandra, måste nu samarbeta för att besegra en gemensam fiende – en mäktig
demon som kan anta olika former likt en kameleont. All deras samlade kraft och
visdom behövs för att förgöra den uråldriga kraften och fienden. Men det är
lättare sagt än gjort att besegra och i slutändan måste ultimata uppoffringar
göras.
Det här är en film som börjar
väldigt seriöst och beskrivande. Det verkar som om ambitionen är att förklara
de inbördes relationerna mellan de tre klanerna, skillnaderna sinsemellan och
så vidare men ganska snart förstår man att man kommer att snuvas på den
konfekten. Det blir uppenbart redan efter några få minuter att filmen inte är
gjord helt på allvar och att man faktiskt driver lite med sig själv. Det är
klichéer staplade på varandra och man utnyttjar väl dem åtminstone till viss
del till sin egen fördel. Det blir dock ingen riktig fantasykänsla utan slutar
någonstans med att anta formen av någon sorts ungdomsäventyr eller fantasy.
Effektmässigt är filmen till en
början inte alls imponerande, trots detta har filmen fått utmärkelser just för detta
och det blir ett väldigt förvirrat intryck. Karaktärerna är grunda och utan
motivation, det är lätt att blanda ihop vem som är vem och det österländska
visheten som filmer av den här typen brukar kunna stoltsera med är som
bortblåst. Men så är det ju just det, filmen är österländsk och kanske av den
anledningen inte helt lätt för oss västerlänningar att förstå sig på. Kanske är
det så att man förutsätter vissa förkunskaper i mytologi eller åtminstone ett
österländskt tanksätt och har man det i bakhuvudet kanske filmen växer något.
Det är också onekligen så att om
man klara att koppla bort de initiala problemen och sedan bara koncentrerar sig
på underhållningsfaktorn så blir det hela mycket bättre. När ungefär halva
filmen har gått är jag inte längre intresserad av några djuplodade filosofier
och jag struntar egentligen i vad filmen handlar om på ett djupare plan.
Effekterna i fightingscenerna i denna andra halva är också mycket bättre och
klara definitivt av att underhålla.
Totalt sett är jag besviken.
Filmen är alldeles för platt, det finns ingen tredimensionellitet
överhuvudtaget och nästan oavsett vad man försökt göra är det ett misslyckande.
Är det ett exempel i visuellt berättande så är det ett misslyckande och det
finns många andra exempel på mycket snyggare filmer från Asien. Är det meningen
att man ska hänföras av den fantasifulla handlingen är det ett misslyckande och
som saga är det alldeles för osammanhängande och virrigt för att man ska få
något vettigt ur det.
5/10
5/10
