Conan the Barbarian
Regi: John Milius
1982
Fantasy/Action/Äventyr
Redan som liten
pojke ser Conan hela sin by slaktas av den onde Thulsa Doom. I synnerhet är det
hans föräldrars död som gör att han allt sedan denna dag präglas av tanken på
hämnd. Han växer upp, blir större och större och bryter sig till slut loss från
den fångenskap han tillbringat hela sitt liv i. Han påbörjar sina
efterforskningar efter det standar han sett som barn, två ormar som slingar sig
mot varandra och med solen och månen över och under. Hans resa börjar och kommer
inte att sluta förrän han är fram vis sitt mål – hämnd!
Det här är en av de få filmer där jag envist har hävdat
att dess uppföljare – Conan the
Destroyer från 1984 var en bättre film. Efter att ha skaffat mig ett färskt
minne av denna första film är jag inte lika säker längre. Jag menar, jag har ju
denna i mitt färskaste medvetande nu medan uppföljaren vara åratal sedan jag
såg. Naturligtvis orsakar denna medvetenhet ett sug efter att åter bekanta mig
med uppföljaren igen inom kort. Vi får väl se hur det blir med det.
Arnold
Schwarzenegger gör onekligen en fantastisk roll här! Jag har aldrig betecknat
honom som någon topp-skåis men faktum är att han kanske är underskattad trots
allt. Det här är något han gör bra i alla fall! Tyvärr tycker jag att själva
historien är ganska seg och tråkig, det är kanske därför jag alltid har
föredragit uppföljaren som är mera lagd åt äventyrshållet. Det här är
egentligen en anda långa karaktärsutvecklingen av Conan som sedermera leder
till äventyren. Det är den slutsats jag nu har dragit!
Produktionsvärdena är fantastiska, miljöerna är sagolika
och vore det inte för något annat skulle det här vara kanske den bästa filmen i
världshistorien. Men det finns ingen riktig geist i skådespelarna eller så
kanske snarare det är regissören som inte riktigt förmått att förmedla det som
behövs till dem. Det är onekligen stoslaget och jag skulle rent av vilja ta ordet
episkt i min mun! Men det fallet som sagt på bristande engagemang. Men så har
vi James Earl Jones som är filmens
mest överlägsna talang! Hans karisma gör att det finns några scener där han och
Arnold slutligen gör upp som är helt
magnifika.
Så ska vi ge oss på någon form av slutsats så är filmens
styrka onekligen sina fantastiska miljöer, inte sin handling och inte sina
skådespelare. Utom möjligen James Earl
Jones och Arnold Schwarzenegger.
Det är en storslagen film men fungerar bäst som ett preludium för fortsatta
äventyr!
6/10
