Baron
Blood
Regi:
Mario Bava
1972
Horror
Peter reser till
Österrike, till en avlägsen förfaders slott för att finna ut mer om sina
rötter. Han får snabbt reda på att hans förfader är ökänd i den lilla by där
slottet ligger. Han gick tydligen under namnet Baron Blood och är verkligen
inget att skoja med byborna om! Med sig hemifrån har han en besvärjelse som
enligt legenden ska bringa den ondskefulle baronen tillbaka från de döda. Föga
anar han hur sann legenden är…
För ganska många år sedan nu införskaffade jag båda Mario Bava boxarna men jag har faktiskt
inte öppnat någon av dem förrän nu. Mitt minne angående Baron Blood behövde fräschas upp. Jag såg nämligen filmen för många
år sedan på bio, då i samband med att även A
Bay of Blood, Black Sunday och eventuellt
Black Sabbath visades, jag minns
inte riktigt. Det var i alla fall mina första bekantskaper med den store
regissören och jag var helt tagen. Skulle jag utgått från det minnet hade det
inte varit någon som helst tvekan om vilket betyg som skulle vara aktuellt. Men
jag tyckte som sagt inte att det vore helt rättvist!
Några saker hade jag helt förträngt, eller åtminstone
ändrat åsikt om. Till exempel så tycker jag att filmen under stundom är tämligen
långsam. Det är inte den mästerliga spökhistoria som jag mindes den som! Faktum
är att själva historien är ganska fånig och verkligen inte originell
någonstans. Fast med tanke på att filmen är från 1972 kanske man inte ska räkna
med det heller? Dessutom var kanske inte starka historier Mario Bavas starka sida heller. Jag har inte sett alla hans filmer
med tillräckligt många för att konstatera att det främst är stil – inte innehåll,
som befäster Mario Bavas
stjärnstatus!
.jpg)
.jpg)
Det här är en extremt gotisk film, rejält kuslig på sina
ställen och med en känsla för bildspråket som får en att nästan tappa andan. Om
det är något Mario Bava ska gå till
historien för så är det definitivt bildkompositionerna! Det finns
kameraåkningar som är helt magnifika och som bidrar till storheten av filmen,
men framförallt är det frågan om kusligheten för min del. Det briljanta användandet
av skuggor och det fantastiska slottet är helt i särklass. Faktum är att det är
en så stor del av filmens själ att jag skulle vilja rubricera det som en del i rollbesättningen.
Slottet spelar helt enkelt en avgörande roll!
Jag brukar nästan aldrig bry mig om kommentatorspår, det
verkar oftast vara mest trams och flams ändå. Men här är det ingen annan än Tim Lucas som kommenterar och jag vet
ingen större kännare av Mario Bavas
rullar än honom. Det är faktiskt otroligt intressant information han sitter
inne med! Jag måste erkänna att jag såg om hela filmen ytterligare en gång
denna information. Men något mästerverk, som jag i mitt minne hade tänkt mig
den, är det inte! Det är en fantastiskt effektiv film och den har gott om
scener som nästan får en att tappa andan, i synnerhet med Tim Lucas information i åtanke. Det är i och för sig inte dåligt
det heller!
8/10
