Mario Bavas BARON BLOOD - 1972

Baron Blood

Regi: Mario Bava

1972

Horror

Peter reser till Österrike, till en avlägsen förfaders slott för att finna ut mer om sina rötter. Han får snabbt reda på att hans förfader är ökänd i den lilla by där slottet ligger. Han gick tydligen under namnet Baron Blood och är verkligen inget att skoja med byborna om! Med sig hemifrån har han en besvärjelse som enligt legenden ska bringa den ondskefulle baronen tillbaka från de döda. Föga anar han hur sann legenden är…

För ganska många år sedan nu införskaffade jag båda Mario Bava boxarna men jag har faktiskt inte öppnat någon av dem förrän nu. Mitt minne angående Baron Blood behövde fräschas upp. Jag såg nämligen filmen för många år sedan på bio, då i samband med att även A Bay of Blood, Black Sunday och eventuellt Black Sabbath visades, jag minns inte riktigt. Det var i alla fall mina första bekantskaper med den store regissören och jag var helt tagen. Skulle jag utgått från det minnet hade det inte varit någon som helst tvekan om vilket betyg som skulle vara aktuellt. Men jag tyckte som sagt inte att det vore helt rättvist!

Några saker hade jag helt förträngt, eller åtminstone ändrat åsikt om. Till exempel så tycker jag att filmen under stundom är tämligen långsam. Det är inte den mästerliga spökhistoria som jag mindes den som! Faktum är att själva historien är ganska fånig och verkligen inte originell någonstans. Fast med tanke på att filmen är från 1972 kanske man inte ska räkna med det heller? Dessutom var kanske inte starka historier Mario Bavas starka sida heller. Jag har inte sett alla hans filmer med tillräckligt många för att konstatera att det främst är stil – inte innehåll, som befäster Mario Bavas stjärnstatus!

Det här är en extremt gotisk film, rejält kuslig på sina ställen och med en känsla för bildspråket som får en att nästan tappa andan. Om det är något Mario Bava ska gå till historien för så är det definitivt bildkompositionerna! Det finns kameraåkningar som är helt magnifika och som bidrar till storheten av filmen, men framförallt är det frågan om kusligheten för min del. Det briljanta användandet av skuggor och det fantastiska slottet är helt i särklass. Faktum är att det är en så stor del av filmens själ att jag skulle vilja rubricera det som en del i rollbesättningen. Slottet spelar helt enkelt en avgörande roll!

Jag brukar nästan aldrig bry mig om kommentatorspår, det verkar oftast vara mest trams och flams ändå. Men här är det ingen annan än Tim Lucas som kommenterar och jag vet ingen större kännare av Mario Bavas rullar än honom. Det är faktiskt otroligt intressant information han sitter inne med! Jag måste erkänna att jag såg om hela filmen ytterligare en gång denna information. Men något mästerverk, som jag i mitt minne hade tänkt mig den, är det inte! Det är en fantastiskt effektiv film och den har gott om scener som nästan får en att tappa andan, i synnerhet med Tim Lucas information i åtanke. Det är i och för sig inte dåligt det heller!

8/10