Race to Witch Mountain

Race to Witch Mountain – Jag gillar science fiction, jag gillar Fantasy och jag gillar action om det sker under rätt former. Blandar man ihop dessa genrer med varandra och kombinerar dem kan det mycket väl bli en riktig höjdare men det är långt ifrån säkert. Här har vi en film som åtminstone försöker blanda och ge allt det positiva från genrerna men det som ligger den i fatet är nog att den verkar vara riktad mer till ungdomar än till den (fysiskt sett) mogna skara som undertecknad numera tillhör. Det är lite platt och lite enkelt en del gånger, att världen antingen är svart eller vit skull man kunna säga om man vill förenkla resonemangen lite. Det är lite vad man har gjort i filmen, man har gjort det lätt för sig själv och karaktärerna är huggna i sten. De visar en enda sida av sig själva och inget kan få dem att avvika från den utstakade stigen. Det är lite tråkigt tycker jag och jag hade gärna önskat lite mer djup i både historia och karaktärer. Annars är det helt klart en mycket välgjord film rent effektmässigt sett. Kanske kunde man ha önskat att utomjordingarnas speciella förmågor var lite mer fantasifulla och säregna än vad de visar sig vara och det känns lite som om man haft idétorka på skrivarstadiet. Men hur som helst är det en underhållande film i Science fiction-fantasy facket! – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Must Love Dogs

Must Love Dogs – I grund och botten ett relationsdrama med gott om komiska undertoner, med andra ord en romantisk komedi. Det är nog den filmgenre som jag generellt har svårast för och inte många känns särskilt lyckade, man fastnar i fällan att göra dem alldeles för förutsägbara, gulliga och sentimentala. Det är väl egentligen fallet även här men man lyckas komma undan med det av någon anledning. Delvis beror det förstås på stabilt skådespeleri från John Cusack och Diane Lane men även Christopher Plummer och Stockard Channing lyckas bra med sina rolltolkningar. Vidare består filmen av en mängd udda karaktärer som faktiskt blir ganska underhållande. Dessutom verkar inte filmen tas sig på alldeles för stort allvar utan lyckas vara lättsam och uppfriskande. En bagatell i filmvärlden måhända, men i alla fall en som underhåller i hela sin längd på cirka en och en halv timme! – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

The Last House on the Left

The Last House on the Left – Som vanligt när det gäller filmer som redan gjorts en eller flera gånger tidigare är det lätt att man fastnar i jämförelsernas fälla. I det här fallet handlar det om en ny version av Wes Cravens kultfilm från 1972 med samma titel, som i sin tur inspirerats från Ingmar Bergmans Jungrukällan. Här har man ändrat på en del från Wes Cravens film och i vissa fall faktiskt tänkt om helt och hållet. I det stora hela bjuder dock inte filmen på några större överraskningar och den når aldrig upp till den brutala känslan som råa rape/revenge filmer från tidigt sjuttiotal kunde göra. Det är visserligen skitigt och brutalt vid några tillfällen och terrorn är hur stark som helst men det saknas något och känns inte riktigt äkta. Det är svårt att sätta fingret på vad det är men filmen kommer liksom aldrig riktigt till skott och det blir snabbt väldigt segt. Gärningsmännens brutaleter går över väldigt fort och hämnden känns uddlös. I stort sett en film som är kul att ha sett men som inte lämnar några bestående intryck. – 5/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

The Gods Must Be Crazy II

The Gods Must Be Crazy II – Om jag mindes första filmen med förtjusning så var det inget som inkluderade denna uppföljare i alla fall! Samma typ av slapstickhumor, uppsnabbade filmsekvenser för en komisk framtoning och så vidare. Fast här finns det inte mycket av den genialitet som var närvarande i första filmens inledning. Här är det mer pang på rödbetan och historien är mer gullig än rolig många gånger. Visst finns det komiska poänger och det vet i tusan om inte den här är jämnare än den första filmen som hade både högra toppar och djupare dalar. Funkar att se på som underhållning för stunden men har sett sina bästa dagar. – 5/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Edgeplay: A Film About The Runaways

Edgeplay: A Film About The Runaways – Jag hade förväntat mig en dokumentär om The Runaways, en av mina gamla favoritgrupper, där liveupptagningar och liknande skulle ha en framträdande roll. Tji fick jag, istället fokuserar filmen på hur hemsk tiden som medlem i bandet var för tjejerna. Kim Fowley, som brukar anses vara den som skapade och marknadsförde bandet till framgångar, framställs som värsta sortens svin och ingen av de forna medlemmarna har något gott att säga om honom. Som dokumentär fann jag den rörig och om man inte tidigare är något så nät bekant med bandets tidslinje blir man nog rejält förvirrad. Dessutom medverkar inte Joan Jett i några av intervjusegmenten vilket jag tycker är lite märkligt. Alla de andra klassiska medlemmarna finns dock med: Cherrie Currie, Lita Ford, Sandy West, Jackie Fox och dennes ersättare efter avhoppet – Vicki Blue. Lite kul är förstås att det är Vicki Blue som gjort dokumentären, fast under namnet Victory Tischler-Blue. Halvintressant lyckas den väl bli ändå och det är alltid kul att höra historien om storhetstiden från flickorna själva. Tyvärr lyckades inte Vicki få rättigheterna till särskilt mycket av The Runaways musik för filmen, så det är mestadels Lita Ford och Suzi Quatro man får höra i bakgrunden, men det är ju inte få skam det heller! – 5/10

Köp filmen på Axelmusic!

The Gods must be Crazy

The Gods must be Crazy – När jag såg den här I min ungdom tyckte jag den var hur bra som helst och jag mindes den som en hejdlös skrattfest. När man ser om sådana filmer blir man dock allt som oftast besviken och så även denna gång. Inledningsjämförelserna är fullständigt briljanta och ironin klär filmen som en smäck, men den slapstickhumor, eller vad man ska kalla den tilltalar mig inte lika mycket längre. Det blir fånigt och tramsigt och utan den eftertanke som inledningsscenerna utlovar. Själva grunden i filmen, att någon kastar ut en coca-cola flaska från ett flygplan är egentligen så dum att det inte finns. Dock fungerar den som en utmärkt symbol för västerlandets korruption, ägandets baksida och allmänt fördärv för bushstammen. Några småskratt lockar den väl fram i kulturkrockarna men överlag en ganska dum historia. – 6/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm