Witchouse 3: Demon Fire - 2001 - Den tredje filmen i trilogin!

Witchouse 3: Demon Fire

Regi: J.R. Bookwalter

2001

Horror

Annie (Tanya Dempsey) har blivit misshandlad av sin pojkvän för sista gången och flyr till sina två vänner Stevie och Rose (Debbie Rochon och Tina Krause).  De berättar för henne att de håller på att filma en dokumentär om häxkraft och övertygar hennes snart att sitta med i en seans framför kameran. Det som var menat att vara fejkat blir snart bister verklighet när något ont verkligen släpps löst av deras riter. De tre vännerna jagas och plågas av något de inte kan se och något de egentligen inte heller tror på – häxan Lillith.

Totalt poänglös uppföljare. Tveklöst sämst i serien, åtminstone så långt. Om jag ska vara helt seriös så kan jag inte hitta mycket i den här filmen som jag verkligen gillade. Visst är produktionen mera professionell än den förra, men brottas också med problemet av sämre skådisar och sämre manus. Man har lyckats att göra Häxan Lillith nästan helt överflödig och det var väl ändå inte riktigt meningen?

Liksom tvåan i serien har den här inget med det tidigare att göra rent handlingsmässigt, bara namnet från häxan i de två tidigare filmerna återstår och handlingen känns tämligen fånig. Kanske ligger den mera i tiden och kanske har man försökt att utveckla storyn till en modernare version men det funkar inte. Samtidigt hade det naturligtvis varit ett misslyckande att göra en karbonkopia av de tidigare filmerna.

Tråkig, förutsägbar spökfilm som inte bjuder på en enda spöklik miljö, bara det känns som ett misslyckande. Det är en massa smågrejor man retar sig på. Varför fylls rummet plötsligt med rök när strömmen försvinner? Kan inte häxan visa sig annars? Var Sminkjobbet SÅ dåligt? Filmen är inte ens rolig att titta på av ”fel” anledning, dvs. den har inte ens något kalkonvärde, den blir aldrig spännande och inte rolig heller. Sminkjobbet som faktiskt funkat i tidigare delar funkar inte alls här, det ser väldigt amatörmässigt ut men kläderna funkar förvånansvärt bra och är nog den bästa ingrediensen i filmen!

Enda anledningen att se den här filmen är egentligen för att komplettera de övriga två filmerna, men eftersom den inte tillför något till handlingen kan man lika gärna lägga ned en och en halv timma av sitt liv på något roligare – som att dammsuga till exempel.

1/10

Witchouse 2: Blood Coven - 2000 - Den andra filmen i trilogin!

Witchouse 2: Blood Coven

Regi: J.R. Bookwalter

2000

Horror

Ett antal omärkta gravar upptäcks i samband med ett bygge av ett nytt shoppingcentra, samtidigt har man också funnit ett videoband som visar mordet av två kärlekskranka ungdomar i närheten. Det blir Professor Sparrow (Ariauna Albright) och hennes elevers uppgift att undersöka saken. På platsen där man tänkt bygga ligger ett gammalt hus som dessutom säga vara hemsökt, det beger sig teamet och slår upp sitt högkvarter. När teamet gräver djupare och fler mystiska saker börjar inträffa Intervjuar de stadens historiska expert som avslöjar att några hundra år tidigare brändes en häxa på bål i staden, hennes namn var Lillith och hon bodde i det hemsökta huset.

Det här är väl egentligen inte fråga om någon egentligen fortsättning på filmen från 1999. Man har på sin höjd lånat lite av historien och häxans namn är detsamma. Den här filmen är mycket mer kompetent gjord även om baksidan av det är att den samtidigt blir betydligt tråkigare.

Den finns dock en poäng med den här filmen. I kölvattnet av succén Blair Witch Project har man uppenbart valt att försöka rida på den framgången och man verkar inte skämmas för det heller. Detta sker genom ”dokumentärfilmning” men också genom rena referenser och gliringar angående BWPs marknadsföring. Dessa partier är helt klart de bästa i filmen samtidigt som det är lite tråkigt att man ska behöva ta till sådana grejor för att göra det underhållande. Det är ju inte på den egna filmens bekostnad så att säga.

Sminkjobbet är inte alls lika bra här men skådespelarna är å andra sidan betydligt bättre, rent av trovärdiga på sina ställen. Inte för att de kan se rädda ut men de kan i alla fall oftast leverera en trovärdig replik.

Här fokuserar man inte lika mycket på att spökhistorien hände just nu som i tidigare filmen. Självklart pågår den under filmen, men samtidigt undersöker man bakgrunden till varför saker är som de är och på så sätt skapar man ett visst intresse för själva legenden. Man skulle med lite livlig fantasi kunna säga att man lånat även denna del av filmen från BWP även om den inte heller var först med detta och sannerligen inte har patent på konceptet.

Ett intressant manus som tyvärr rider på en annan films framgångar. Trots detta, sevärd minst en gång.

4/10