Filmen stoltserar med namn som Stacy
Keach
och Linda Blair, men det är en försvinnande
liten tid de tillbringar framför kameran. Men lite är gott kanske, för jag
tycker faktiskt att Linda Blair är bland det bästa jag har sett
henne, hon brukar ju vara högst medioker i sitt skådespeleri. Och även Stacy
Keach
är bra, det är knappt jag känner igenom honom och det är ju kul att rollen är
lite annorlunda för honom. Filmen i stort är egentligen en riktig skräpfilm.
Handlingen har gjorts hur många gånger som helst och den lilla twist man har
lagt till med att ”hämnaren” klär ut sin till sonens egenhändigt påhittade
superhjälte, är egentligen ganska tramsig. Men på något sätt blir det ganska
charmig ändå och kampscenerna är klart underhållande. Jag gillar det här, men
om man ska försöka vara lite objektiv så är det egentligen inte speciellt bra.
Och frågan är om man ska premiera den personliga smaken, underhållningsfaktorn
eller de faktiska kvaliteterna? Jag ger den…
7/10