Det här verkar vara en viktig film med ett politiskt budskap om hemlöshet och om samhället som struntar i detta problem. En framtidsskildring där det man inte ser heller inte finns. Många kända namn medverkar: Eric Roberts, Danny Trejo, Tom Sizemore, Carisma Carpenter, Keith David och David Zayas för att nämna några! En efter en försvinner de hemlösa tills en polis beslutar sig för att gå under cover för att lösa mysteriet.
Alice in Wonderland - 1951 - Disneys fantastiska klassiker!
Alice in Wonderland
Aka: Alice i Underlandet
Regi: Clyde Geronimi,
Wilfred Jackson, Hamilton Luske
1951
Animerad
Alice ser en kanin
klädd i kläder som hela tiden kikar på sin guldklocka och säger att ”jag är
sen, jag är sen”. Hennes nyfikenhet finner inga gränser och hon förföljer honom
in i ett hål för att se vart han tar vägen. Väl inne i hålet dröjer det inte
länge förrän det går utför – bokstavligt talat. Hon faller och faller och
faller och hamnar till slut i ett sagoland med en massa underliga figurer. Hur
ska hon hitta tillbaka från denna besynnerliga värld?
Jag vet inte varför men Lewis Carrolls berättelse om Alice
och vad som händer henne i underjorden fascinerar mig och har alltid gjort det
egentligen. Jag har inte läst boken och jag har inte sett speciellt många
adaptioner av den heller egentligen och det är väl det som är grejen kanske.
Man vet rent instinktivt vad det handlar om utan att egentligen ha så stor
erfarenhet av det. Eller rättare sagt så kräver historien ingen direkt
efterforskning, den finns redan i folksjälen på något sätt och det är väl ett
mått på en väldigt god historia om något?
Disneys
version är väldigt fantasifull och full av glädje, men tyvärr har den inte
åldrats särskilt väl. Självklart borgar Disney
fortfarande för kvalitet och enbart detta faktum gör det förstås värt att äga
filmen, men dialogen känns hopplöst förlegad. Kanske inte hela tiden och under
de tillfällen när det rimmas eller läses på vers fungerar det ok. Men när Alice säger ”katten också” som någon
form av kraftuttryck ligger man helt fel i tiden. Det är väl i och för sig lite
charmigt, men jag skulle vilja se den flicka i hennes ålder (hur gammal ska hon
vara egentligen) som inte skulle svära ganska högljutt vid de motgångar som
drabbar vår huvudperson.
Vidare tycker jag det är lite väl mycket musik i filmen
och även detta känns lite daterat. Det är lite för mycket fantasy över det hela
kan man säga. Lite av samma problem som Fantasia
led av, att man försökte göra en massa roliga saker i rent upptäckarsyfte.
Filmen och i synnerhet den tecknade filmen, var fortfarande så pass ny att man
ville testa gränser och utveckla vad som kunde göras, lite på bekostnad av
berättelsen tyvärr.
Men emellanåt är det riktigt roligt och ett litet fånigt
småleende över läpparna kommer man ofta på sig själv med. Kul är också att med Disneys nyare Alice in Wonderland, Tim
Burtons film med Johnny Depp,
liksom någon påtalade när jag bloggade
om denna utgåvas releasedatum, kommer fortsättningen på den här. Man ser helt
klart kopplingar filmerna emellan, inte bara när det gäller handlingen utan
även det estetiska. Det är helt klart kul.
Så på det hela taget känner jag mig nöjd trots allt! Det
är inte det bästa som kommit från Disney
och det är inte den mest nödvändiga klassikern att samla på sig, men den skäms
inte heller för sig och är faktiskt, under stundom, ganska skojig! Sen vet jag
inte om jag överanalyserar som vanligt när jag hittar en koppling mellan den
här versionen av filmen och en av mina favoritfilmer – Wizard of Oz. Jag tänker på den ringlande väg som Dorothy, och i den här filmen – Alice, måste vandra för att nå sitt mål.
Bilder: © Disney
Etiketter:
1951,
Animerad Film,
Barnfilm,
Disney,
Disneys klassiker,
Sagor
Recension: Redemption (2008)
Redemption (2008) – Det finns väl ett gäng filmer som innehar den
här titeln skulle jag tro men den här handlar om en äldre man som egentligen
bara vill sköta sig själv som blir antastad av några ungdomar under en dags
fiske vid ån. Det ena efter det andra eskalerar till att de tre ynglingarna
dödar hans älskade hund. Mannen behåller besinningen och försöker gå den rätta
vägen för att komma åt ungdomarna. Allt han egentligen vill är att få en ursäkt
och att få dem att ta ansvar men det visar sig att en av ungdomarnas pappa är
en mäktig man, en mäktig man som inte alls tycker att sonen bör be om ursäkt.
Det ena ger det andra och till slut har det hela eskalerat till något mycket
våldsammare än vad det var från början. Faktiskt ett ganska intressant drama
även om det kanske har en bit kvar till terrorn i Eden Lake med flera. Klart
sevärd rulle!
7/10
Recension: Ninja
Ninja – På något sätt påminner den här filmen om den mer klassiska
kultrullen Enter the Ninja, men jag
kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Kanske handkar det om att det
faktiskt är en västerlänning som får uppdraget att vakta det ärofyllda svärd
som hela filmen egentligen centrerar sig kring? Det är film om det goda mot det
onda och det är isig verkligen inget unikt. Men man har tagit ut svängarna lite
med ninjorna, de har lite mer tekniska pryar att ta till än de vanliga
kaststjärnorna och karatepinnarna. Man kan naturligtvis säga vad man vill om
detta och det är inte så att det tillför något i varje scen, men emellanåt är
det fantastiskt underhållande att se vad man har lyckats komma på. Och det sker
heller inte på bekostnad av traditionalism, vilket är skönt. Till syvende och
sist är det onekligen en actionfilm med mycket fart och fläkt precis som det
ska vara när ninjor är inblandade. En riktigt underhållande film i min bok!
8/10
Etiketter:
8/10,
Action,
Martial Arts,
Ninja
Recension: Feds
Feds – En
typisk okomplicerat 80-tals komedi om ett par kvinnor som söker till FBI. Eller
rättare sagt lär känna varandra under utbildningen. Den ena är före detta
marinsoldat och har således inga problem med de praktiska bitarna medan den
andre är sagolikt duktig på det teoretiska. De bestämmer sig för att hjälpa
varandra för att överhuvudtaget klara av utbildningen. Det finns inga överraskningar
någonstans men det är ändå en så där skönt underhållande film som inte kräver
något speciellt av åskådaren. Man kan sitta med ett fånigt leende på läpparna
mest hela tiden och till och med skratta till högt och ljudligt emellanåt. Självklart
får de några av skolans instruktörer emot sig och även några av de fördomsfulla
manliga eleverna, men visar till slut var skåpet ska stå. Huvudrollerna spelas
av Rebecca De Mornay och Mary Gross som båda gör bra ifrån sig.
Det är överhuvudtaget bra casting även om det också är lite stereotypiskt
emellanåt. En kul film helt enkelt!
6/10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)