Recension: Frozen



Jag hade läst lite korta omdömen om den här filmen här och där innan jag såg den och genomgående kan man säga att den fick mycket goda vitsord. Upplägget i filmen är enkelt, nästan genialiskt klaustrofobiskt utan att vara särskilt instängt. Några ungdomar fastnar i en skidlift, personalen går hem för veckan och premisserna ser verkligen inte bra ut för ungdomarna. På pappret ett hur bra upplägg som helst alltså… I verkligheten blir det absolut inte dåligt heller, men man känner ändå att det är något som saknas för att det ska bli den optimala filmupplevelsen. Skådespelarna är riktigt bra utan att vara av absolut yttersta klass så det är absolut inte deras fel. Vidare väcker filmen absolut känslor och smittar av de tre ungdomarnas hopplöshet på åskådaren men det känns ändå lite för enkelt, karaktärerna är lite för oproblematiserade och handlingen är lite för enkel. Jag kan dock inte konstruktivt komma på något sätt att bättra på dessa problem och ska man se helt krasst på det så är det helt klart en underhållande och gruvlig film trots allt och absolut inget jag ångrar att jag har sett. Det blir trots allt ganska effektivt under den dryga en och en halv timme som den varar även om den kanske inte ger några bestående intryck. 

6/10

Recension: Freeze me



Freeze me
Regi: Takashi Ishii
2000
Horror/Thriller

Chihiro (Harumi Inoue) trivs med sitt jobb och med sin stillige kollega som tillika är hennes pojkvän. En dag får hon syn på en man som rotar genom hennes brevlåda. Hon känner igen honom och vad värre är, han känner igen henne också. Det visar sig att han är en av tre män som genomförde en gruppvåldtäkt på henne några år tidigare. Han tränger sig in hos henne och för omgivningen låtsas han vara hennes älskare. Han sprider bilder från våldtäkten till grannarna, allt för att hålla henne i ett järngrepp. Slutligen tar hon mod till sig och lyckas efter ett våldsamt slagsmål att övermanna och döda honom.

En ganska bisarr handling gör att man behåller intresset för den annars ganska händelsefattiga historien. Karaktärerna känns genomtänkta och fyndiga, kanske lite karikatyrbenägna emellanåt men det är inget man stör sig på. Våldet är relativt grafiskt och tämligen välgjort och realistiskt. Missförstå mig inte nu, det är verkligen en thriller och inget annat.

Kanske är det inte den ytliga handlingen som är viktigast här. De underliggande filosofiska tankarna om att vårt förflutna jagar oss och att vi egentligen inte har någonstans att fly från det präglar hela filmen. Än tydligare blir det när Chirhiro gömmer undan liken i frysen och nästan behandlar minnet av dem med en smula sentimentalism.

De tre männen representerar alla olika personligheter, allt från den aggressive till den nästan ödmjuke och ångerfulle. Dock vill alla åter igen utnyttja Chirhiro även om det ter sig på olika sätt.

Spänningen hålls på topp nästan hela filmen igenom och emellanåt har den lite småkomiska vändningar. Filmen rekommenderas för dem som vill ha en bisarr handling och inte är ute efter det vanliga Hollywoodstuket.