Visar inlägg med etikett Topplistor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Topplistor. Visa alla inlägg

John Carpenter, sämst till bäst, en topplista!

Då och då, inte allt för ofta, ger jag mig på att göra inbördes rangordningar av saker och ting. Det kluriga är att en topplista alltid är dagsfärsk i min värld. Det som gäller ena dagen är inte nödvändigtvis sant nästa dag. Kanske bara för att det känns så… Hur som helst så tänkte jag hålla det här kort. Det är 23 filmer totalt. Jag har ignorerat tidiga kortfilmer och även det absolut senaste som verkligen inte är att betrakta som långfilmer. Mycket nöje!


23. The Ward - Inte för att något John Carpenter har gjort på något sätt kan betraktas som dåligt. Men den här har jag inga minnen alls av. Det är väl nån spökhistoria på ett mentalsjukhus, goda förutsättningar med andra ord...


22. Ghosts of Mars - ytterligare en film som jag verkligen inte minns särskilt mycket av. 


21. Escape from LA - Jag vet inte om man kan kalla det för idétorka men jag tycker det är lite trist att göra i princip samma sak en gång till som man redan har gjort. Om flykten är från New York eller LA kvittar väl egentligen? Snake Plisken är med...


20. Det var inte länge sedan denna införskaffades på blu ray. Det var aldrig någon favorit men jag kände att det var dags att ge den en chans till. Bättre än jag mindes den, men fortfarande rätt trist. Fantastisk musik!


19. Det känns som jag sågar alla John Carpenters tidiga filmer här nu. Men den här har verkligen inte åldrats särskilt väl. Jamie Lee Curtis och kanske framför allt Adrienne Barbeau tillför filmen kropp och själ!


18. Body Bags - Egentligen en på tok för hög placering av den här antologin. Den är delvis regisserad av John Carpenter i samarbete med Tobe Hooper.


17. Vampires - Lite annorlunda vampyrjägarfilm. James Woods äger!


16. Village of the Damned - Detta är inte den enda nyinspelningen i John Carpenters filmografi. Jag har originalet i mina filmhyllor men har inte blivit färdig att göra jämförelsen. Christopher Reeve och Kirstie Alley medverkar.


15. Pro Life - Ett av John Carpenters två bidrag till TV-serien Masters of Horror. En ganska kort film såsom de flesta filmerna i serien. Men kort behöver inte vara dåligt och det är en ganska kompakt berättad historia.


14. Memoirs of an Invisibe Man - Det jag alltid har gillat med John Carpenters filmande är att han inte nöjer sig med att befinna sig i en enda genre och här har han nästlats sig in i komediernas värld. Han får till och med Chevy Chase att bli uthärdlig i denna sci-fi berättelse.


13. Escape from New York - En klassisk framtidsdystopi! Vad som händer när man gör en hel stad till ett fängelse och sedan måste skicka in någon i helvetet. Snake Plisken har väl inte direkt någon val...


12. Christine - Det här är reslutatet av John Carpenter och Stephen King. Jag brukar oftast inte gilla Filmer baserade på Stephen Kings berättelser men den här funkar...utom när den spårar ut framåt slutet.


11. Prince of Darkness - Alice Cooper medverkar. Inte för att det på något sätt skulle lyfta filmen men för en fantast är det ändå roligt. I övrigt är även en detta en film som lider en smula av sin ålder. Victor Wong är strålande och Donald Plessence är alltid en njutning.


10. Dark Star - John Carpenters första film. Åtminstone den första långfilmen och den tidigaste rullen i den här listan. Kanske borde denna genialiska film klättrat högre på listan. Mycket bra utförd historia med tanke på förutsättningarna. Denna kan inte ha kostat många kronor att göra.


9. Halloween - I mina ungdomsår hade denna film troligen toppat en sådan här lista. Och visst är det en bra film. Dess betydelse för slashergenren går sannolikt inte att underskatta. Jamie Lee Curtis är en fantastisk ScreamQueen och Donald Pleacense är som bekant alltid en fröjd.


8. They Live - Jag gissar att den här pärlan är lite bortglömd förutom av den största fansen. Jag vill påstå att det här är Carpenters mest politiska film någonsin. Eller så är det bara en satir om konsum konsumtionssamhället. Ett par glasögon kan göra mycket!


7. The Thing - En nyinspelning på The Thing From Another World. Så fantastiskt bra att man inte ens tänker på att det är en nyisnpelning. Kurt Russell är fantastisk. Effekterna är strålande (jo faktiskt) och slutet är gastkramande!


6. Cigarette Burns - När jag skriver detta får jag en lust att göra bekantskap med denna episod ur Masters of Horror igen. Helst för första gången, men det går ju inte. Bäst av alla episoder om man räknar både säsong 1 och 2. Ska man bara se en episod så är det denna (och la fin du absolute du monde).

5. Someone's watching me - En av de mest spännande filmer jag har sett nån gång faktiskt och så är det en TV-film. Jonh Carpenter bevisar att han inte räds formatet och att han bemästrar det till fullo också!


4. In the mouth of madness - Det är väl inte direkt baserat på HP Lovecraft, men man skulle nästan kunna tro det. En helt fantastisk film som inte förljer några givna mönster. Sam Neill är helt fantastisk!


3. Big Trouble in little China - Det här är filmen som verkligen inte liknar något annat! Det är en komedi, kung fu, drama, action, äventyr och monsterfilm. Blinkningar till klassiker och en fantastisk Kurt Russell ...och Victor Wong ...och James Hong ...och listan kan göras lång!


2. Starman - Jag minns att jag långt före den här filmen såg serien med samma namn. Den utspelar sig efter den här filmen. Jag tror dock att den blev tämligen kortlivad. Här gör Jeff Bridges en av sina paradroller. En helt fantastisk film som borde finnas i var mans hem. 


1. Elvis - Kurt Russell spelar inte Elvis i denna. Han ÄR Elivs! Bättre porträtt av kungen har inte skådats. Det här är en helt fantastisk film som även den är gjord för TV. Lyckligtvis finns den numera utgiven både på DVD och Blu-ray.

11 Skräckfilmspärlor! Har du sett dem alla?

När man gör sådana här listor för synnerligen intresserade människor är det nästan som att dumförklara sina läsare. Det är givetvis så att Ni som läser det jag skriver också är intresserade av den typen av filmer jag är intresserad av att skriva om. Således krävs det en hel del av mig för att Ni ska få nåt utbyte av det jag skriver om. I princip på bättre uttryck skulle jag vilja sig att jag måste liga steget före för att det ska bli intressant för Er.

Det jag har försökt göra här att samla 11 av de över 600 recensioner jag har skrivit om olika skräckfilmer. Dessutom har jag försökt att plocka lite udda filmer som jag dessutom anser vara riktigt bra eller intressanta på något sätt. Alltså filmer som sticker ut från mängden.

Utan inbördes ordning då:



Baby Blues aka Cradle will fall
Till skillnad från alla filmer där barn och ungdomar drivs av någon sorts sjukt mordbegär är det här istället en film där mamman inte är riktigt klok…



Norsk splatter! En av de första jag såg inom genren och fortfarande jävligt rolig!



Överlag är den nog lite ambivalent. Det är en riktigt brutal film som pendlar mellan katastrof och briljans!



Ska sanningen fram är det här också lite av en ambivalent film. Den är riktigt brutal och har absolut en allvarsam slutpoäng, men når kanske inte riktigt ända fram när det gäller andra bitar.



Den här svenska skräckfilmsantologin har nästan lite vibbar av Twilight Zone och Amazing Stories.



Det blir till slut lite La Fin Du Absolute Du Monde över den.



Man ska inte rygga tillbaka för att det här rör sig om en stumfilm. Den är gjord i modern tid, 2005 faktiskt, men har alla nödvändiga skavanker som skapar en perfekt illusion av ett klassiskt verk, men med en modern prägel. Riktigt bra är den i alla fall!



Enligt mig är det här Ronny Carlssons mästerverk! Jag var delvis med och finansierade DVD-utgivningen så jag antar att jag är lite jävig i sammanhanget. Men det här är en film som slog mig i mellangärdet och som är så fantastiskt vacker. Att den är oförklarligt gör heller inte saken sämre.



I min recension skrev jag att jag ville nominera Pollyanna McIntoch till en Oscar för sin prestation som ”kvinnan”. Det kan inte bli tydligare än så!



Tunnelbaneskräck som kanske inte är lika känd som sina ekvivalenter End of the Line och Creep. Fast den här är bättre!



Liksom The Call of Cthulhu är det i någon form en adaption av HP Lovercrafts berättande. Liksom nämnda författare är den här filmen utmärkt på att berätta utan att beskriva!



11 av de bästa svenska filmerna!


Att sätta ihop topplistor är alltid ett riktigt tufft jobb! Det finns alltid något man har missat och något som man inte blir riktigt nöjd med. Erfarenhetsmässigt vet jag också att om man inte inkluderar den eller det finns det alltid någon som kommer att ha åsikter om det hela. Möjligen kommer någon att gå till personangrepp (ja, det har hänt förr) för att man inte begriper… Nedanstående lista är därför inte menar så något definitivt, det finns ingen ambition att samla de absolut bästa filmerna och exkludera allting annat. Dels för att jag inte klarar av det och dels för att jag faktiskt inte sett allt… De är också utan inbördes ordning och med klickbara bilder. Here it goes:

Nasty Old People

Hundraåringen

Pettersson & Bendel

Vaxdockan
Flickan från Tredje Raden

Tysta Leken

Besökarna

Lokalvårdaren

Mannekäng i Rött

Huset vid Vägens Ände

Patrik 1,5



16 Bästa Uppföljarna del 2



När Blood Feast 2 kom 2002 var det en uppföljare på en nästa 40 år äldre film. Samma regissör HG Lewis, hade gjort filmen och jag tror egentligen inte att ambitionerna med den var särskilt stora. Det var en uppföljare på samma premisser som den första filmen – det skulle vara lite gore och en riktigt puckad handling – och det var det! Men samtidigt var den ofantligt mycket mer underhållande än den första filmen. Jämföra skådespeleri går väl knappast för sig men det är en solid skräpfilm av rang!



Men alla uppföljare behöver inte följa efter dåliga filmer för att bli bra, det räcker med att de är lyckade i sig själv. Att bedöma dem som uppföljare och inget annat är egentligen bara dumt (och där förlöjligade jag min egen lista!). Ta till exempel Disney/Pixars fantastiska film Bilar som knappast går att överträffa när det gäller animation, gråt, skratt och andra kansomässiga aspekter. Sen kommer Bilar2… Inte överträffar den men den tangerar åtminstone den första filmen. Jag skulle vilja säga att de är ungefär jämbördiga. Ur uppföljarperspektiv är det en fantastisk prestation i sig eftersom de allra flesta är klart mindre kvalitativa, det känner de flesta av oss till.



Man kan också göra något helt annat av uppföljaren, inte bara köra på i samma beprövade spår utan faktiskt för söka hitta en ny vinkel eller approach till grundkonceptet. Det gjorde man med Hostel 2. Första filmen blev snabbt väldigt omtalad men jag föll aldrig riktigt för den. I del två hade man gjort en del förändringar och berättade historien ”från andra hållet”. Inte från offrens sida utan från förövarna. Jag tyckte att det var precis vad som behövdes för att blåsa liv i filmen. Det är fortfarande inget cineastiskt mästerverk men klart intressantare än första filmens tortyrexcesser.



När det gäller Bambi 2 gör den verkligen nytta till historien som berättas i första filmen. Den blir helt enkelt inte komplett förrän dessa bitar fogas in. Den utspelar sig innan första filmen är slut och rätar ut en del frågetecken. I sig är den kanske inget mästerverk och den glöms ofta bort när det gäller den söta lilla Bambi på hal is, men det finns mer där än vad man skulle kunna tro. Hela sammanhanget för att förstå slutet i första filmen presenteras här.



Andra filmer är samma sak på nytt fast i en ny miljö med andra förutsättningar. Det som knyter samman Mitt Stora Feta Grekiska Bröllop med Min Stora Feta Grekiska Semester är titeln och att det är samma huvudrollsskådespelerska. Det var förstås bara i Sverige man valde att ge filmen ett så exploaterande namn, på engelska heter den istället My Life in Ruins som egentligen är en mycket fyndigare titel. Det är samma humor som gjorde den första filmen så bra och jag vill gärna kalla uppföljaren för likvärdig.



The Blade Master aka Ator l’invincible 2 är en film som verkligen kräver sin man, eller kvinna, för att uppskatta. Det är, liksom den första filmen, en äventyrsfilm där den Conanliknande hjälten sätter sig upp mot orättvisorna och ska besegra ett ondskefullt imperium. Anledningen till att den kvalar in på den här listan är att det är så fantastiskt underhållande i sin uselhet. Första filmen var kul men den här slår alla rekord och är det bara en scen man minns ur den här filmen så är det den gigantiska ormen. Tro inte att du har sett en dåligt gjord jätteorm förrän du har sett den här. Den är helt fantastisk!



I Fritt Vilt 2 flyttade man fokus från de öde vinterlandskapen och förlägger handlingen till ett sjukhus. Man skulle kunna säga att man flyttar handlingen från The Shining, som första filmen visar klar hommage till, och fortsätter med en Halloween 2. Det är inte en så dum beskrivning när jag tänker efter för precis som Halloween 2 så fortsätter den här filmen precis där den förra slutade. Hur bra som helst. Kanske inte bättre än den första men inte sämre heller. En kanonfilm helt enkelt.




Den sista filmen som jag tänkte ta upp är aningen oväntad skulle jag tro. Av allt att döma skulle uppföljaren till War Games från 1983 inte kunna leverera någon värdighet men det gör den. WarGames 2: The Dead Code är en film som i stort sett är samma film som gjordes på 80-talet. Man kan säga att man har hottat upp den lite och lagt till en massa action och det är hur bra som helst. Hade den inte haft en föregångare hade den stått stadigt på sina egna ben!

Första delen finner du HÄR