Det är dags att rösta igen!

Vad vill ni se recenserat, rösta här till höger!







Red Nights – 2010 – Tycker ni att jag uttrycker motsättningar?


Att det här är en oerhört snygg och stilistisk film råder det inget tvivel om. Våldet, och det finns en hel del av den varan, är sensuellt och vackert trots att det är sadistiskt och brutalt. Avsaknaden av musik, utom musik som förekommer i filmens eget universum, gör att filmen får en helt annan stämning. Det blir mer spännande, mer motbjudande och vackrare. Lägg märke till att filmen vunnit pris för bästa musik och jag hörde inte ens den. Det betyder att den gamla tesen om att filmmusik som inte hörs är den bästa!




Tycker ni att jag uttrycker motsättningar så har ni helt rätt. För det är precis vad jag känner också. Till ytan är det en oerhört vacker film med alla epitet som jag nämnt ovan. Innehållsmässigt är jag inte lika imponerad. Faktum är att jag inte är helt säker på vad filmen egentligen handlar om. Det är klart jag kan följa händelseförloppet men jag tänker på karaktärernas motivation och sådana saker. Det är lite lummigt för min del.

Så här beskriver Njutafilms själva handlingen: Legenden berättar om en avrättare som skapade ett gift som gav död enbart genom njutning. Legenden verkar bli verklighet i nutidens Hong Kong när Catherine, en fransk kvinna, flyr dit efter att har mördat sin älskare och stulit en av hans antika artefakter.  Inuti föremålet visar sig dock ett elixir vara gömt, och det är inte vilket som helst. Plötsligt är Catherine en av den undre världens mest eftertraktade och i stor fara. Inte minst från den sadistiska Carrie.




Språket pendlar mellan franska och kantonesiska, med en gnutta engelska. På Imdb hävdar man även Mandarin men jag är inte så språkligt begåvad att jag kan skilja på dem. Kinesiska är kinesiska för mig – typ. Det spelar väl egentligen ingen roll, det bara framhäver att de inblandade är från olika platser i världen och att det finns en viss kulturell skillnad kanske.



Personligen tycker jag inte att den oerhört snygga ytan upphäver den ganska trista handlingen. Det blir aningen tråkigt efter ett tag. De fantastiska dödsscenerna väger förstås tungt och är filmens stora behållning. Ett par av scenerna är till och med så fantastiska att jag utan vidare kan påstå att det är helt unikt! Jag har aldrig sett något liknande förr!


5/10