Lovely
Molly
Regi:
Eduardo Sánchez
2011
Horror
Molly har återvänt
till den gård där hon en gång växte upp. Hon bor där med sin man och båda
hennes föräldrar är döda. Till en början går allting bra men efter att det
nyinstallerade larmet gått igång börjar hon se saker. Något finns huset
tillsammans med dem och när Tim måste sköta sitt jobb som lastbilschaufför blir
Molly ensam i huset. Efter hand kommer det fram att hon har haft ett
drogmissbruk i många år och med det hon nu upplever halkar hon tillbaka in i
samma banor. Det blir lätt att börja med drogerna igen för att fly undan
verkligheten. Men är det verkligheten hon ser eller är det orsakat av drogerna
hon stoppar i sig för att slippa konfronteras med sitt förflutna som är boven?
Saker och ting blir värre och värre och det verkar inte finnas någon annan är
systern Hannah som har det blekaste aning om vad det är som händer. Vad har
egentligen hänt Molly och vad är det som händer henne nu?
Det här är ytterligare en film med en massa stjärnor och
utmärkelser på omslaget. Det påstås både det ena och det andra i kvalitativa
termer och som vanligt ska vi väl ta dem med en nypa salt. Jag menar, ingen ska
väl tala om för oss vad vi ska tycka är bra (sic!) eller inte. Uppriktigt sagt
så blir jag misstänksam när jag ser ett sådant här omslag, jag vet inte om man
har samlat allt man har kunnat hitta i positiva recensioner eller om det
faktiskt är representativa åsikter om filmen. Enda sättet att ta redan på hur
det ligger till är förstås att själv titta och bilda sig en uppfattning. Men ta
inte mitt ord för det, kolla själva!
Onekligen är det under stundom ganska spännande, man har
lyckats skapa en intressant film utan att för den skull överdriva särskilt
mycket. Det finns väl några scener man skulle kunna ha låtit bli men på det
hela taget är det stabilt. Det mesta av filmens tillgångar stavas Gretchen Lodge som spelar huvudrollen
Molly. Hon är faktiskt riktigt bra och hon får det att krypa lite under skinnet
på mig. Andra tillgångar är att man inte riktigt vet vad som har hänt tidigare
i Mollys liv och att man får ledtrådar under filmens gång som man kan bygga
sina egna misstankar på. Det uttalas inte rent ut, vilket jag tycker är bra!
Men trots detta ryggar jag tillbaka för citaten på
filmens omslag. Det påstås att det är den bästa, eller en av de bästa
skräckfilmerna i år, det vill säga året den hade premiär. Det är mycket möjligt
faktiskt. Jag är inte genomimponerad men å andra sidan kommer det mycket skräp
också. När jag såg den tyckte jag förstås att det var bullshit och att det
måste ha kommit filmer, skräckfilmer till och med, som är mycket bättre än den
här under 2011. Men när man ser så mycket film som jag gör så går åren lätt
ihop och det är svårt att hålla reda på det ena decenniet och det andra. Med
det vill jag ha sagt att det alltid har producerats mer skräp än kvalitativ
film oavsett vilket år vi talar om. Kanske är det här verkligen en av 2011 års
bästa rysare trots att den inte skrämmer skiten ur mig. Man får väl för höga
krav med åren antar jag…
En sak ska jag dock ge den. Det är en sådan där film man
kan fortsätta att fundera över trots att den har tagit slut. Det brukar borga
för kvalitet när det gäller manus och story i alla fall.
6/10
