Regi: Andrew Davis
Äventyr/Komedi
Egentligen är det här ingen film som borde tilltala mig.
Visserligen är jag en sucker för äventyrsfilmer som främst riktar sig till de
yngre åldrarna, kanske tonåren, men det här är ingen sån. Självklart är det en
barnvänlig sak eftersom det är Walt
Disney Pictures som ligger bakom den, men det är inte något egentlig
äventyrsfilm. Det är lite småkomiskt och bisarrt också, bisarrt på ett lite
barnsligt sätt. Filmens huvudperson heter Stanley Yelnats (ja, det är en
palindrom) och har en far som forskar i hur man får bort odör från använda
skor. Bara där borde man ryggat tillbaka. Men det är inte så hemskt som det
låter, det är inte så väldigt framträdande.
Det som däremot är framträdande är att Stanley råkar bli
anklagad för stöld och skickas iväg på läget för att lära sig veta hut. Ja, mer
eller mindre är det då! På detta läger, där han naturligtvis inte är ensam, får
han gräva hål i öknen. Det sägs att det är i uppfostringssyfte men det förstår
man snabbt att det inte är. Det är endast ett svepskäl för att få dessa
ungdomar, nästan barn, att gräva och leta efter något specifikt. Länge får man
gissa innan man får svaret och jag måste säga att det är nästan det bästa med
filmen: ovissheten, absurditeten i att gräva hål på hål mitt ute i öknen. När
man väl får alla pusselbitarna är det inte lika intressant längre!
I de stora rollerna, förutom Shia LaBeouf som Stanley återfinns Jon Voight som spelar över lite för mycket. Det funkar i en film
som denna som vänder sig till yngre men det blir lite för mycket karikatyr
tycker jag. Det är synd för jag brukar gilla honom! Sigourney Weaver är däremot fantastisk! Och ung ser hon ut att vara
också. Fast det är klart, filmen har ju trots allt ett tiotal år på nacken.
När filmen är slut ställer man sig frågande till vad det
var som var så speciellt med den. Det är inte riktigt så att den trollbinder
men den har onekligen något som håller intresset uppe. Jag kan ännu inte sätta
fingret på det. Dessutom finns det lite äckelsensmoral som jag egentligen är
totalt allergisk mot. Men man lyckas väva in det i precis lagom mycket komedi
för att det faktiskt ska funka. Detsamma kan gälla parallellhistorien som är
tämligen antirasistisk till sin natur. Det är tillräckligt medvetet och
tillräckliga klyshor för att det ska funka. Det blir inte den bästa filmen i
världshistorien och inte den bästa från Disney heller men klart underhållande
för stunden i alla fall!
6/10