Ny butik och nytt forum!


Ja, som jag rapporterade för tag sedan så har alltså gamla darkdisc-butiken avvecklats, nätbutken alltså. Bolaget har ombildats till något som numera heter Dark Entertainment som både är en egen label som ger ut film och en butik som importerar och säljer genrefilm, främst skräck, från världens alla hörn.


I och med detta så kommer också det gamla darkdisc-forumet att avvecklas och det nya ligger redan uppe faktiskt! Registrera dig och börja diskutera film med en gång. Diskussioner är ju bland det roligaste som finns och är ämnet något man verkligen brinner för blir det ju ännu roligare!




The Walking Dead


Det här är en TV-serie skapad och/eller utvecklad av Frank Darabont som väl främst har gjort sig känd för att ha regisserat två av de absolut mest populära Stephen King adaptionernaThe Green Mile och The Shawshank Redemption. Han gjorde även The Mist härom året som många verkar gilla oerhört mycket. Hur som helst så handlar det förstås, såsom titeln insinuerar om zombies, de döda går omkring och söker efter föda. Vad skulle vara bättre än människokött? Och man ska passa sig för att bli biten, då blir man själv infekterad och blir säkert som amen i kyrkan förvandlad till en zombie inom bara några ögonblick. Inget nytt så långt alltså.

Men som TV-serie måste jag säga att det är oerhört välgjord, åtminstone den första säsongen som består av sex avsnitt. Det är utmärkta makeupeffekter och skådespelarna är inte så pjåkiga heller. Jag kan väl tycka att det är lite för lite zombies för att kalla det för en zombieserie även om det i vissa scener väller fram horder av dem. De är aggressiva och snabba och skulle det vara verklighet skulle man förmodligen inte överleva 2 minuter.

Men ett antal människor överlever mot alla odds och överlever dessutom flera överfall och andra problem, vilket gör det här mer till en serie om överlevnad än om de odöda som dyker upp i någon scen då och då. Jag skulle alltså snarare kategorisera det här som postapokalyps än som zombieserie även om det finns ingredienser från den mytologin också. Det är intreiger inom den överlevande gruppen precis så som det ska vara i en postapokalypsfilm, eller för den delen i de klassiska zombiefilmerna också förresten. Se bara på Romeros klassiker, Night of the Living Dead, Dawn of the Dead och Day of the Dead. Detta var filmer som satte standarden för senare filmer i zombiegenren.

Men det jag vill komma till är inte vad serien bör rubriceras som, den kan ha kvaliteter oavsett vad man väljer att kalla den för. Jag skulle dock velat att det var lite mer tempo i den och att det antingen hände lite mer eller var lite mer spännande. Det är helt klart en ok serie men kanske inte så överdådigt genialisk som jag har sett folk kalla den för. Min psikt är nog lite mer nyanserad. Jättebra effekter som sagt, med den kunde nog ha kännat på ett lite annorlunda manus, lite snabbare, lite mer av det goda!

Spin-off på Solsidan?

Får man tro aftonbladet, vilket jag inte alltid gör, så verkar det inte omöjligt att solsidans karaktärer, åtmintone några av dem, kommer att överleva seriens död i och med andra säsongens slut häromdagen. Det låter som spännande planer, men frågan är om det räcker för att komma i närheten av originalseriens kvaliteter? Nja, jag är skeptisk!

Persbrandt som Hamilton - varför inte?

Tydligen ska Mikael Persbrandt spela Hamilton i en kommande film, det hade jag ingen aning om. Men eftersom jag tillhör de som tycker att han gör ett utmärkt jobb som Gunvald Larsson så ställer jag absolut inte mot idén. Jag tycker att Persbrandt är en utmärkt skådis som lyckas med det mesta han tar sig för. jag gillar inte att man blandar ihop hans person, som det minst sagt blåser turbulenta vindar kring, men hans talang som skådespelare. Man måste skilja äpplen från päronen. Han är ju dessutom aktuell för film The Hobbit och det är också en film jag verkligen ser fram emot!

Körslaget

Som gammal Kristianstadpåg håller jag givetvis på min hembygd i denna fantastiskt meningslösa tävling. Och jag gillar verkligen Ann-Louise Hansson på gamla meriter, men gårdagen var verkligen pinsam. Kören var bland det sämsta jag har hört i programet någonsin! Nåja, jag har inte hört så många program egentligen. Det var inte förrän förra året som jag började titta på det med någon reda, och då enbart beroende på att jag råkade känna en person som deltog i en av körerna.

Jag vill inte påstå att jag tycker att det var rätt vinnare (Andreas Johnsson) men jag utgår ifrån att folk inte enbart röstar på musikaliska kvaliteter när det gäller en sådan här tävling. Självklart är popularitet en viktig faktor som man inte ska försumma. Tre körer stack ut från mängden tycker jag - Jasmin Kara, Gabriel Forss och Lisa Miskovsky, där den senare var överlägsen enligt min mening.

Sen läser jag det här på aftonbladet och blir faktiskt lite deprimerad. Att de inte riktigt begriper hur dåligt det lät och till råga på allt har mage att påstå att det är folk som inte begriper hur bra det var! Riktigt dåligt och arrogant tycker jag. Tänk om Bomben skulle falla Ann-Louise!

Récompence!

Jag tänkte passa på att slå ett slag för Récompence, en film som jag hjälpte till att finansiera DVD-släppet av. Det finns några få ex kvar men inte är det många inte... passa på nu innan det är för sent! Och kolla in den här killens åsikter om filmen om Ni nu inte tror på min egen recension av den.

Johnny B. Goode


Världens bästa låt - alla kategorier, är som bekant Chuck Berrys Johnny B. Goode! Den är så fullständigt briljant i alla sina beståndsdelar att man bara ryser av välbehag när man hör den, och det oavsett vilken version det handlar om! Det finns många som har gett sig på att göra den, ibland har man gjort om den till den mildra grad att man inte längre känner igen den utan får förlita sig på texten för identifikationen, till exemeple när Judas Priest gjorde den till filmen med samma namn.

Andra som har gjort den är till exempel, Johnny Winter och Jerry Lee Lewis, och så var den ju med i Tillbaka till framtiden med Michael J. Fox också. I filmen är den han som spelar och sjunger den, hur det är i verkligheten har jag ingen aning om. En kul grej är i alla fall att i filmen så tipsar Chuck Berrys kusin - Marvin Berry, Chucken om en nytt sound. Således stjäler Chuck Berry låten från sig själv. Det finns inte mycket som går upp mot tidsparadoxer! :-)

Men texten då? Den är central i låtens fulländande helhetsintryck. Den handlar om en kille som visserligen inte kan skriva och läsa så bra, men spela gitarr det kan han. Och som ingen annan! Det faller sig så naturligt för honom att det inte är konstigare än att ringa i en klocka... Fattig är han och han bor i en skjul som består av jord och trä, men han kan som sagt spela gitarr så in i helvete bra!

Det är en text som bejakar drömmarna hos väldigt många människor skulle jag tro, och i synnerhet om de inte har det så gott ekonomiskt ställt. Man lever på hoppet som loppan sa. För det avgörs aldrig om Johnny blir berömd och rik eller inte. Han kan spela som ingen annan och det faller sig så naturligt för honom att han måste betraktas som ett underbarn. Kanske rent av mentalt handikappad då han inte förmått att lära sig läsa och skriva särskilt bra. Fast det är väl ett tecken på fattigdomen också i och för sig.

Det var väl märkligt?!


Alltså… Jag borde inte bli förvånad längre men varje gång någon inte klarar av att någon annan har en åsikt som avviker från deras och i samband med detta känner en oemotståndlig lust att attackera personen med den avvikande uppfattningen. Lät det där invecklat?



Så här är det… Jag har säkert skrivit om det tidigare här på bloggen men det tål att upprepas – tydligen! Jag skapade för ett antal år sedan en lista med artister som jag ansåg vara överskattade. Alltså inte riktigt värda den status som folk i allmänhet eller branschen som helhet har för dem. Min egen åsikt alltså, ingenstans påstår jag att detta är någon objektiv sanning utan bara mina egna ståndpunkter. Gång på gång har jag fått kommentarer om hur FEL jag har. De artister som jag har räknat upp är inte alls överskattade – och därmed basta! Jag har alltså inte rätt till min åsikt, den är felaktig…



I 95% av fallen (eller nåt sånt) åtföljs dessa anmärkningar med någon form av kommentar eller angrepp mot min person. Nu senast drog personen ifråga slutsatsen av att jag satt och plinkade på en akustisk gitarr i en lågstadiesal.. Vad har det med saken att göra? Ja, just det, jag var bitter också. Det är möjligt att jag är men det har i vart fall inget med listan att göra. Min egen eventuella bitterhet har med min person och inte min åsikt att göra.



Ibland är det någon som har hängt upp sig på att jag har någon enskild artist med på listan, oftast Bruce Springsteen eller Led Zeppelin faktiskt, även om det finns en och annan till som man kanske borde höja på ögonbrynen för. Det enda som ingen någonsin har något emot och som faktiskt de flesta verkar hålla med om är min åsikt av Carolas och Tomas Ledins överskattning… Det är tydligen helt ok att tycka… go figure…



Annat jag har fått höra är att jag minsann inte kan vara någon musiker själv om jag tycker som jag gör. Och det har med saken att göra? Kan man inte ha åsikter om musik utan att spela själv? Jag trodde man kunde lyssna på musik utan att man hade talang att utöva… Kan man inte titta och tycka till om 110 meter häck utan att själv delta i loppet? Jag har fått höra att jag är döv OCH blind… förvirrande…



Jag brukar alltid svara på påhoppen och ser till att lägga mig på ungefär samma nivå av aggressivitet som vederbörande. Eller så ger jag dem en chans att förstå skillnaden mellan sak och person. Någonting som förvånansvärt många har oerhört svårt att skilja på – tydligen!


Note to self...

Korrekturläs för helvete!

Uppdatering Bedårande Böcker!


I dagarna har jag uppdaterat Fanatisk Film ganska kraftigt och nu har jag alltså pillat lite på Bedårande Böcker också. Inget märkvärdigt men en ny recension ligger i alla fall uppe! På Magnifik Musik har det också varit full rulle de senaste veckorna. Inte för att jag ligger bakom något men min medredaktör har sannerligen inte legat på latsidan!

Trailer: Outtake Reel

Det verkar ju vara en trevlig film tycker jag. Jag har ju förvisso en viss fallenhet för att fascineras av fejk-snuff.

Lyssnar på: Geordie

Eftersom vi vanligtvis inte skriver om samlingsskivor på Magnifik Musik passar jag på att skriva lite här om denna skiva - Can You Do It - istället. Jag ska inte bli långrandig utan nöjer mig med att konstatera att den är en sula ojämn, vissa låtar är hur förbannat bra som helst medan andra är högst mediokra, nästan tröttsamma att lyssna på. För de som inte vet det så var det här bandet som Brian Johnson hade som hemvist innan han blev sångare och frontfigur i AC/DC. Det var väl detta som gjorde mig like skeptisk till en början, men faktum är att det funkar mycket bättre för honom här och att jag absolut inte räknar den här skivan som den enda jag kommer att äga med Geordie i framtiden!

Subfilmsamling

Det flesta av oss som samlar på film, samlar inte bara på film. Liksom när det gäller andra samlarområden, som frimärken, ölburkar eller vad du vill, blir området alldeles för stort om man inte begränsar sig en smula. I mitt personliga fall är jag så oerhört intresserad att jag har svårt för att avstå från något överhuvudtaget! Jag är så intresserad av film att jag knappast kan begränsa mig och gör inte det heller. Åtminstone inte i min drömvärld. I verkligheten ser det ju lite annorlunda ut. Det man beställer måste man ju också betala och är man dessutom intresserad av musikkonsumtion kan det lätt springa iväg ekonomiskt.

Jag har därför under olika perioder koncentrerat mig på en viss subgenre eller regissör/skådespelare eller något annat som jag just då har fattat lite extra intresse för. Återkommande är min fascination för Linda Blair, underhållningsfaktorn i djurskräckfilmer - även om dessa oftast är ohyggligt dåliga, och diverse skräckfilmer och thrillers. Nyligen började jag samla Disneys klassiker och dessförinnan har jag dragit igår bolagssamlandet av Shameless fan Editions.

Jag kan ibland fråga mig om det är filmintresset som triggar igång detta eller om det är en speciell gen som startar intresset för samlingar. För en samlare verkar inte bry sig så mycket om vad man samlar på egentligen. Det känns ofta som samlande för samlandets skull och nu dömer jag alltså bara mig själv.

Jag skulle gärna vilja ha kommentarer kring detta. Vad som är maniskt samlande och vad som är sunt. Är målet vägen eller är det lika roligt när samlingen är komplett? Jag har aldrig lyckats bli helt komplett med något tror jag så jag har aldrig upplevt känslan. Fast det är klart, "vanliga" skivor av kompletta diskografier har man ju en och annan fullständig. Fast det är inte riktigt samlar objekt i den bemärkelsen för mig... Krångligt värre...

Kommande från Attackafant Entertainment

Det finns en ny DVD-distributör i stan... Deras namn är Attackafant Entertainment! Som det verkar kommer de att koncentrera sig på udda - mycket udda - och obskyra rullar från Asien. Som det ser ut nu finns det två kommande filmer listade:

The Killer Elephants (1976)
Thunder of Gigantic Serpent (1988)

Fantastiska och stenhårda titlar tycker jag! Jag ser helt klart fram emot dessa!

The Last Demonslayer




English Below

Jag vet inte så mycket om den här filmen men av bilderna att döma så står det helt klart att jag måste se den! Den ska vara en 80-tals inspirerad äventyr - och horrorfilm av Shaky Gonzalez som kommer från Chile men som nu är verksam i Danmark - på Engelska. Det blir riktigt multinationellt ju! :-) Visst blir man sugen?

I don't know so much about this movie but with the images in mind I know I have to see it! It's supposed to be an adventure/horror flick inspired by the eighties by Shaky Gonzalez - Born in Chile but now centered in Denmark - in english. That's kind of international! :-) Don't you look forward for it?

IMDB

Flaggviftande


Det är inte helt ovanligt att man talar om flaggviftande i samband med filmrecensioner och det är kanske inte helt uppenbart vad som menas med detta. Jag kan i och för sig tänka mig att det finns lika många definitioner som det finns brukare av uttrycket men jag tänkte i alla fall filosofera lite kring min egen idé kring det hela.

För det första så avses förstås inte bokstavlig tolkning, det är mer en frågan om en vinklad patriotism egentligen. Oftast handlar det om amerikanska filmer och det får gärna vara storslagna hjälte epos. Det gäller att framhäva den egna förträffligheten, den egna överlägsenheten när det gäller självuppoffringar etc. Det behöver för den skull inte vara vara en amerikansk film eller ens utspela sig i Amerika (USA). Braveheart är enligt mig ett utmärkt exempel på vad jag menar. Det är en film gjord av en australiensare (Mel Gibson) och utspelar sig i Skottland. Frihetskämpandet får dock så likt det man är van vid från USA att det blir en amerikansk flaggviftarfilm utan att det ens är meningen!

Jag vet att de flesta inte delar min åsikt kring just Braveheart, eller så är det åtminstone den gängse uppfattningen hos de jag har diskuterat saken med. Men i vilket fall som helst så handlar det om moraliteter, patriotism och egenkärlek på ett bildligt stadie. Det kan hända att idéer om att vara världpolis och lösa alla möjliga globala kriser på ett ypperligt sätt och, som sag, gärna att någon offrar sig för "den stora saken", gärna någon högt uppsatt politisk position eller chef. Tänk Independence Day där friheten sker den 4 Juli på ett globalt stadie...

Nä, nu har jag babblat färdigt.. Kanske återkommer jag till det här ämnet vid ett senare tillfälle när jag har mer tid. Jag känner inte riktigt att jag hann bli färdigt med mina utläggningar! ;-)

Blu-ray på gång... kanske...


Nu börjar det tekniska att röra på sig hemma hos mig. Lite nyinvesteringar är på gång och har redan inletts också för den delen. Det är inte frågan om Blu-ray ännu, men förutsättningarna förbättras hela tiden! Jag skulle tro att det inom kort blir frågan om ytterliggare inversteringar i detta avseende! Teknik är kul! ;-)

Evil Ed på DMB

Nu har ytterligare en film avslöjats för Den Magiska Biodagen i Alingsås, det blir Evil Ed. Ett ganska tråkig val tycker jag som gärna hade sett fram emot något fräschare och mer spännande när man ändå anordnar en festival. Inte för att Evil Ed inte är sevärd och det var rejält många år sedan jag såg den senast, men så lockande är det då inte... Det återstår att se vilken den utlovade europapremiären blir!

Idioterna Filip och Fredrik förstörde min Oscarsgala, skriver en ilsken tv-tittare.

Det verkar ju vara lite kritiska tongångar mot årets presentation av Orcarsgalan. Ja såg den inte själv så jag kan inte uttala mig om huruvida låtar pratades sönder eller inte men min erfarenhet av dessa herrar talar sitt tydliga språk.

Detta är väl kanske något som bekräftar vad jag redan visste. Filip och Fredrik eller Fredrik och Filip eller vad de än kallar sig som komikerduo är enormt överskattade, otroligt jobbiga och snudd på narcissistiska! Detta har jag vetat länge och är lika förvånad varje gång någon uttrycker sin beundran för dem eller deras tramsiga program.

Självklart borde inte detta rendera i dödshot som den här artikeln beskriver, men det är ett annat dilemma och knappast den egentliga frågan i sammanhanget - bara något som gör en klatschig rubrik i media...


Lyssnar på Colin Gilmore

Det här är en skiva som jag har haft i mp3-spelaren väldigt länge med inte kommit mif för att lyssna på förrän idag. Jag kan väl inte påstå att det tilltalade mig direkt. Lite för mycket country för min smak och på tok för mycket framträdande hammondorgel också! Det är ju som bejant ett djävulens intrument om man inte använder det på exakt rätt sätt, och så är alltså inte fallet här. Jag trodde att min kollega Roger. på Magnifik Musik hade recenserat den här men det visade sig vara felaktigt. Men skulle det vara så att Du gillar det här och tycker tvärt emot mig så rekommenderar jag att du läser Rogers övriga recensioner på Magnifik Musik, för då är sannolikheten stor att Du tycker lika fel som honom... ;-)

Mer Kafka!


Efter att ha läst Franz Kafkas Processen och recenserat den för ett tag sedan fick jag definitivt mersmak! Jag kan väl inte påstå att jag är särskilt beläst eller litteraturhistoriskt kunnig men jag snappade i alla fall upp att Processen tydligen ingår i en serie om tre böcker som alla ska handla om förvirring eller byråkratiska förvecklingar av något slag. Ganska när besläktat alltså! Därför införskaffade jag Slottet som jag hört en del gott om och har just börjat sätta tänderna i den. Jag har inte komit så långt än så länge, endast några sidor, men jag gillar absolut vad jag läser så långt!