Visar inlägg med etikett Katt o Råtta. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Katt o Råtta. Visa alla inlägg

Stag Night – 2008 - Jakt i tunnelbanekatakomber!




Om jag ska vara ärlig så är den enda referensen jag har till ordet ”Stag” i filmsammanhang en term använd för pornografisk film i gamla tider. Det är naturligtvis inte det som det är frågan om här. Stag Night kan tydligen också vara ett äldre ord för Bachelor Party [Svensexa], där mannen ensam gick ut i skogen för att bevisa att han klarade av att skaffa mat till familjen och beskydda den genom att döda en hjort [Stag]. Se där vad man kan lära sig genom att titta på skräckfilmer!

Nu handlar den här filmen inte heller om hjortar eller om att döda dem men väl om en svensexa som av någon anledning slutar med att deltagarna fastnar i tunnelbanan. De går av vid fel station och upptäcker att den är nedlagd och att de inte kan komma ut. De följer spåren mot nästa station när de blir vittne till et brutalt mord. Naturligtvis vill mördarna inte ha några vittnen och sätter efter dem, nu är det döda eller dödas som gäller!

På pappret ganska intressanta premisser! Och faktum är att skådespelarna faktiskt är ganska bra! Historien håller om man inte undersöker den för nära med lupp och det är faktiskt tiull och med genuint spännande på sina ställen. Man har på något sätt lyckats skapa en viss känsla av att man inte vet riktigt hur det kommer att gå. Svensexegänget delar flera gånger upp sig för att locka förövarna på villovägar och det är oklart vilken av dem som kommer att förföljas och eventuellt dödas. Detta är oerhört bra och rätt så ovanligt skulle jag vilja säga, att dela upp sig brukar vara i princip synonymt med att gå en ond bråd död till mötes relativt omgående.






Och visst dödas det i filmen! Det är brutala mord och blodet skvätter väldigt realistiskt när kroppar genomborras och huvud huggs av. Till och med likdelar ser tämligen verklighetstrogna ut och jag har egentligen inte ett enda ont ord att säga om filmen! Men numera är kraven så högt ställda att kanske en eller två filmer om året tilldelas de högre betygen och då krävs det något exceptionellt!

Däremot skulle jag verkligen vilja råda Er som känner sig intresserade och det hoppas jag att många Er gör, att söka efter en annan utgåva av filmen än den som jag införskaffade – Horse Creek Entertainment, bilden är verkligen under all kritik och det drar faktiskt ned upplevelsen en hel del. Det är synd för filmen i sig är riktigt bra! En katt och råtta lek i underjordiska tunnelbanetunnlar, inte olika End of the Line eller Creep – fast bättre!

8/10

Recension: War Games – At the End of the Day (2011)




Först och främst ska man inte blanda ihop den här filmen med den klassiska nostalgitrippen Wargames med Matthew Broderick från 1983! Istället är det här en film om några paintballspelande ungdomar som råkar ut för folk som verkligen inte spelar spelet med plastkulor. Lite märkligt är det att jag har lyckats se den här så pass tätt inpå filmen Paintball som jag skrev om för ett tag sedan. Hur många filmer med paintballspelade ungdomar som träffar på ”riktigt vara” så att säga kan det finnas?!

Hur som helst så är det här en mer realistisk historia än den i Paintball och den känns inte lika uppdiktad och konstruerad. Faktum är att den heller inte är det eftersom den bygger på en verklig händelse. Men både Ni och jag vet ju att det där inte behöver betyda särskilt mycket! Vem vet om händelseförloppet var så dramatiskt som det skildras här? Hur som helst känner jag lite för lite spänning och den katt och råtta lek som jag hade målat upp i mitt huvud infann sig aldrig. Visst, den var onekligen stark på sina ställen och faktiskt totalt skoningslös i sin framsällning men är man avtrubbad redan vill man ha mer – och mer – och MER!

Slutsatsen blir väl att det var en klart genomtänkt film men bra insatser från skådespelarna, som inte verkar spela överhuvudtaget, och en väl skriven historia. Men jag skulle ha velat att den framställts lite gruvligare och fått magen att knyta sig ännu mer!

6/10

Babysitter Wanted - 2008 - Upplägget är klassiskt.

Jag hade väl egentligen inga förväntningar överhuvudtaget på den här filmen. Att det var någon sorts horror eller thriller var tämligen uppenbart och det räckte för mig. Upplägget är klassiskt, först får man en teaser och sedan klipper man till personer som filmen kommer att handla om. Att den unga kvinnan, som handlingen sedan centrerar sig kring riskerar att gå samma öde till mötes är liksom själva grundtanken. Till en början fungerar konceptet ganska bra och det är lite halvspännande på ett förutsägbart vis. Klichéerna duggar tätt, men det kan ju ha sin charm också. Efter ett tag väljer man dock att avslöja ockulta detaljer för åskådaren som gör att filmen genast bli tramsig och inte längre går att ta på allvar. Man förstör filmens potential totalt och kvar blir bara något som kunde ha lyckats om man tagit till vara det som faktiskt fanns där. Nä, jag är ganska besviken! – 4/10

Köp den på CDON


Witness Protection

Witness Protection – Egentligen en ganska dålig film, men som man trots allt inte kan låta bli att underhållas av. I grund och botten är det väl en ganska stereotypisk historia där ett missförstånd blir upprinnelsen till hur huvudpersonerna – stjärnvittnet i en större rättegång under vittnesskydd och en lokal vicesheriff. Han tror att hon är kidnappad och ”räddar” henne, i själva verket är hon skyddad av FBI. Att allt inte är riktigt som det först utger sig för att vara blir mer och mer påtagligt ju längre filmen går och trots att det är en ganska låg humoristisk nivå tvärt igenom hela filmen lyckas man ändå få till dialogen på några ställen. En filmisk bagatell är det helt klart även om det är roligt att återse min gamle favorit Yaphet Kotto i en roll som han visserligen skulle kunna göra i sömnen. Medverkar gör också Peter Stormare med en överdriven (men charmig) brittisk accent och Eric Roberts i en roll som förväntas av honom. Slapstick blandat med en nästan ofattbart korkad handling som trots allt inte går att undgå att roas av och mot alla odds får den ett högre betyg än vad den egentligen förtjänar. – 5/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Wrong Turn 2: Dead End

Wrong Turn 2: Dead End – För en tid sedan skrev jag om både Wrong Turn och Wrong Turn 3 här på bloggen utan att ha några som helst minnen från tvåan. Idag beslutade jag mig för att återknyta bekantskapen med den medan jag fortfarande hade de andra två filmerna i någorlunda färskt minne. Att jämföra den här med första filmen måste anses vara en skymf mot ursprunget av serien. Borta är all spänning och känsla av att det faktiskt skulle kunna finnas en plats djupt inne i den amerikanska landsbygden som skulle kunna vara en realistisk skådeplats för händelserna. Istället har man målat upp en bild av en realityshow, där några, mer eller mindre, osannolika karaktärer tävlar om en prissumma på hundratusen dollar. Naturligtvis stöter de på en inavlad familj som bor i området och som förstås tar död på den en efter en med yxa, pilbåge eller kniv. Sminket är väl hyggligt, men det känns också som att man tagit i lite för mycket när man skapat den vanställda lokalbefolkningen. Detta påverkar tyvärr filmen i en komisk riktning vilket kanske inte var riktigt meningen och ska man vara riktigt ärlig så är det lite tröttsamt att bry sig om vem som överlever eller inte till slut. – 3/10

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm

Laid to Rest

Laid to Rest – Ett av de stora problemen med neoslashers är att de inte har riktigt samma känsla som de från guldåldern. Ofta försöker man för mycket eller gör gore-effekterna så grisiga att det blir löjligt istället för stämningsfullt och spännande. Delvis är detta ett problem här men oftast funkar det ganska bra och det är väl bara vid något enstaka tillfälle man fastnat i fällan att använda tarmar och annat som egentligen inte hör hemma i genren. Sådant är till för med humoristiska splatterfilmer enligt min åsikt. Ett annat problem, som i och för sig inte är något som kan sägas vara unikt för dagens slashers, utan var lika närvarande förr, är skådisar som är allt annat är bra och trovärdiga. Här är det även problem med regin och hur mycket ologiska reaktioner som helst, jag har väldigt svårt för att tänka mig att någon skulle reagera på det viset som sker i filmen när man är jagad av en till synes galen och maskbeklädd mördare. Den här filmens andra halva är klart bättre än den första och mer klassisk i sitt snitt. Det blir mer spännande och jakten utan att behöva ta hänsyn till logik tar sin början och blir faktiskt riktigt sevärd till slut! Tyvärr gör de absoluta slutscenerna och själva upplösningen att man blir lite snuvad på konfekten, då det helt plötsligt blir så rörigt och osammanhängande när man ska berätta hur allt hänger ihop att man inte förstår någonting istället. Mja.. en högst medelmåttig neoslasher på det hela taget… – 5/10

Köp den på Axelmusic!

Wrong Turn 3: Left For Dead

Wrong Turn 3: Left For Dead – Det var kanske dumt av mig att se första filmen i serien Wrong Turn och inte tvåan precis före den här, men filmerna bör väl ändå kunna stå på egna ben om det ska vara någon klass på dem? Här har man försökt göra något annorlunda och det ska väl filmskaparna ha en liten eloge för tycker jag! Tyvärr blir det mest pannkaka av alltihop och en handling som mest påminner om House of Blood – några fångar som rymmer från en förolyckad fångtransport in i skogen. Självklart blandar man där in inavelsingredienserna som hör den här filmserien till, men det känns inte som om detta får lika stort utrymme som det borde. Det blir en mindre viktig del av handlingen så att säga och det var kanske inte den bästa lösningen. Makeupeffekterna på de inavlade jägarna som dödar de rymmande fångarna en efter en är bedrövliga och det känns helt enkelt lite för fånigt mest hela tiden. Någon skräck infinner sig aldrig även om själva goreeffekterna är riktigt bra det mesta av tiden. Ok skådespeleri, men inget som kommer att gå till historien. – 4/10

Köp den på Axelmusic!

Wrong Turn

Wrong Turn – När jag såg den här filmen för första gången för några år sedan var jag måttligt imponerad. Men eftersom minnet ibland kan spela en små spratt kände jag att jag nu var tvungen att se om den för att se huru vida mitt minne var falskt eller äkta. Det visade sig att jag fann filmen långt mycket effektivare än vad jag mindes den som. Det är inte originellt på något vis, men helt klart spännande och välgjort. Effekterna är gedigna och skådespeleriet helt klart godkänt. Att några repliker är ofattbart dumma eller att logiken brister ibland är inget som gör så mycket och om man som jag har sett en hel del filmer med samma andemening och innebörd, rent av nästan stöpta i samma mall, kommer inte handlingen som någon överraskning. Men det är underhållande och även om jag inte riktigt fattade det när det begav sig förra gången så är det här helt klart en av de bästa filmerna på området, den bör ingå i referensramen och räknas som en av de viktigaste filmerna inom sitt gebit. – 7/10

Läs också Lindas fullständiga recension av filmen från 2005!

Köp den på CDON
Hyr den på Lovefilm


Fritt Vilt 2 aka Kallt Byte 2 - 2008 - Fantastisk uppföljare!

Den här uppföljaren till 2006 års norska succéskräckis börjar väl ungefär där den första filmen slutar. Den enda överlevande efter massakern hittas, tas omhand och placeras på det lokala sjukhuset. Hennes historia är naturligtvis för otrolig för att kunna tas på fullt allvar, men polisen undersöker ändå platsen och finner mycket riktigt kropparna i den ravin som hon har beskrivit. När man tagit hand om dessa och fört dem till samma sjukhus som Jannicke befinner sig på börjar mardrömmen om igen. Man lyckas nämligen liva upp en av kropparna igen – mördaren! Det blir inte riktigt samma typ av film som den första men det är minst lika bra den här gången, det är skitigt och brutalt och skulle man ändra på något skulle det väl enbart vara att det är lite för förutsägbart, men man kan ju inte få allt! – 8/10

Köp den på CDON


Untracable

Untracable – Redan när jag skrev om .com for murder kunde jag konstatera att jag gillade filmer där datorer, och överjävliga hackers i största allmänhet, porträtteras. Eller så var det egentligen mycket tidigare, när jag såg Wargames första gången och jag blir heller inte förvånad om jag skrev någon rad om det angående Wargames 2. Nåja, Det här är helt klart en katt och råtta lek mellan polisens datorexpert och en bestialisk mördare. Det roliga med filmen är själva upplägget kring morden. Man använder Internet, som verkligen ligger rätt i tiden, som mordscen och själva tillvägagångssätten är faktiskt lika brutala som genialiska. Det gör nästan ont i kroppen att se på att par av avrättningsmetoderna och det tror jag vi har filmer som Saw att tacka för. Man skulle kunna säga att det här helt klart tillhör den nya genren tortyrskräck, även om det också är en ganska ordinär polisthriller där FBI jagar mördaren, även om detta sker mer genom datorer än med fysisk jakt (som visserligen också förekommer). På det hela taget en ganska effektiv thriller med brutala mordsekvenser värdiga en hardcore horror-fan fast kanske lite för standardiserad grundhistoria för att nå riktigt hela vägen! – 7/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Rovdyr

Rovdyr – Förvisso levererar den här norska filmen inget nytt till filmhistorien som filmer som Texas Chainsaw Massacre, Wrong Turn, med flera inte redan har gjort, men den gör det riktigt bra! Det betyder förstås inte att det är en kopia rakt av utan att det trots allt finns lite egna saker i den också. Jag vill inte gå in i detalj vad man har lånat och vad som är eget i filmen men låt oss säga att man i och med att man påstår att filmen utspelar sig 1974 har man gjort en referens till Texas Chainsaw Massacre, själva handlingen däremot påminner mera om remaken av nämnda film än om originalet. Någon som jag initialt hade problem med var språket, jag brukar generellt inte ha problem med språk som skiljer sig från mängden (där förstås engelska är det allra vanligaste i sammanhanget), men här störde jag mig lite på att jag nästan inte fattade ett enda smack av vad som sägs, och jag som brukar vara ganska bra på norska!? Nåja, eftersom nästan all väsentlig dialog ligger i början av filmen och att spänningen kommer fram under andra halvan gör det inte så mycket. Jag vill också påstå att det här är beviset på att man kan göra riktigt bra (och spännande) film med väldigt enkla medel, allt som krävs är några hyfsat bra skådisar, en skog och väldigt realistiska effekter, några av dem är rent ut sagt häpnadsväckande! – 8/10

Köp filmen på CDON
Hyr den på Lovefilm

Interview With a Serial Killer aka White Angel

Interview With a Serial Killer aka White Angel Ellen Carter (Harriet Robinson) har dödat sin man men kommit undan med det. Flera år senare, när hon hyr ut ett rum uppdagas dock att hon gömt liket inmurat i en vägg. Det är förstås inte vem som helst som upptäcker hennes hemlighet utan hennes nya hyresgäst – Leslie Steckler (Peter Firth), som visar sig vara den notoriske seriemördaren White Angel. Han kräver, för att han inte ska avslöja hennes hemlighet för omvärlden att hon, som är författare, ska skriva en bok om honom för att dokumentera varför han begått sina brott och vad som ligger i bakgrunden helt enkelt. Motvilligt och utan egentligt val går hon med på detta men det blir en mardröm bortom hennes vildaste fantasier. Hon är mördare och han är mördare och en maktkamp där båda vill kontrollera varandra börjar. Det är en ganska tät brittisk thriller som visar var skåpet ska stå. Man har valt att lägga fokus på spänning istället för spektakulära effekter vilket jag tycker är helt rätt väg att gå. Det är riktigt bra skådespeleri och en imponerande stämning nästan hela filmen igenom. Filmen får mig till och med överraskad vid ett par tillfällen och lurar mig att hoppa högt i soffan, vilket tillhör ovanligheterna. – 7/10

Köp filmen på Axelmusic

The Killing Floor

The Killing Floor – Efter att ha sett trailern för den här filmen och fattat tycke för densamma tyckte jag att det var lika bra att göra slag i saken och faktiskt se själva filmen! Tyvärr visade det sig, trots alla potentiella premisser, att filmen var rejält ojämn och faktiskt inte alls särskilt intressant under den första tredjedelen eller så, kanske till och med upp mot första halvan. Det är ganska oinspirerat och även om skådespeleriet fungerar är det inte tillräckligt för att gripa tag i mig. Det finns för många filmer av den här typen av mystiska kriminalhistorier, så det gäller verkligen att sticka ut från mängden om man vill synas. Mysteriet tätnar visserligen efterhand och flera olika teorier formuleras och när det är som bäst är det riktigt spännande och till och med lite nervkittlande, men upplösningen känns lite grand som en nödlösning för att få slut på filmen och det är ju sällan något positivt! – 5/10

While She Was Out

While She Was Out Kim Basinger spelar huvudrollen som kvinnan som bevittnar ett mord och sedan tvingas fly för sitt liv. Grunderna, att kvinnan tvingas bemöta ogärningsmännens våld med våld för att överleva, är väl på pappret tilltalande men det blir liksom inte så mycket av det och filmen levererar heller ingenting man inte sett för. Visserligen finns det ett par rejält våldsamma scener där man tagit ut svängarna och en sensmoral som visar på att man inte ska skit från någon och att det som inte dödar en gör en starkare, men det känns mest som dåliga ursäkter för att berätta den här uttjatade historien ytterliggare en gång. Kim Basinger är väl sådär, men är ändå den bästa skådisen i filmen. Endast av intresse för inbitna katt & råtta entusiaster. – 4/10

Road Kill 2 aka Joyride 2: Dead Ahead - 2008

En av de mer lyckade uppföljarna jag har sett överhuvudtaget faktiskt. Inte för att jag hade första delen i speciellt färskt minne när jag såg denna men vissa detaljer hade åtminstone fastnat när man utsattes för dem igen. Men även om det här är en lyckad uppföljare och den faktiskt bjuder på en del spännande scener och en del ren och skär terror, lider den såklart av en del problem. Jag tycker skådespeleriet funkar tillfredsställande även om jag stör mig å det grövsta på en del karaktärer (det är naturligtvis meningen att det ska vara enerverande) men logiken är emellanåt så svag att man undrar hur manusförfattarna egentligen tänkt när de skrev filmen. Visserligen ligger det lite i stilens – katt och råtta lekens, natur att förövaren vet allt om sin motståndare och kan följa minsta rörelse eller företeelse offret företar sig, men här känns det emellanåt lite överdrivet. Hur som helst tycker jag att detta är ett problem man kan leva med och således inte behöver lägga allt för stor vikt vid. – 7/10