Laid to Rest – Ett av de stora problemen med neoslashers är att de inte har riktigt samma känsla som de från guldåldern. Ofta försöker man för mycket eller gör gore-effekterna så grisiga att det blir löjligt istället för stämningsfullt och spännande. Delvis är detta ett problem här men oftast funkar det ganska bra och det är väl bara vid något enstaka tillfälle man fastnat i fällan att använda tarmar och annat som egentligen inte hör hemma i genren. Sådant är till för med humoristiska splatterfilmer enligt min åsikt. Ett annat problem, som i och för sig inte är något som kan sägas vara unikt för dagens slashers, utan var lika närvarande förr, är skådisar som är allt annat är bra och trovärdiga. Här är det även problem med regin och hur mycket ologiska reaktioner som helst, jag har väldigt svårt för att tänka mig att någon skulle reagera på det viset som sker i filmen när man är jagad av en till synes galen och maskbeklädd mördare. Den här filmens andra halva är klart bättre än den första och mer klassisk i sitt snitt. Det blir mer spännande och jakten utan att behöva ta hänsyn till logik tar sin början och blir faktiskt riktigt sevärd till slut! Tyvärr gör de absoluta slutscenerna och själva upplösningen att man blir lite snuvad på konfekten, då det helt plötsligt blir så rörigt och osammanhängande när man ska berätta hur allt hänger ihop att man inte förstår någonting istället. Mja.. en högst medelmåttig neoslasher på det hela taget… – 5/10Köp den på Axelmusic!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar