Recension: Beyond the Limits - 2003



Beyond the Limits
Regi: Olaf Ittenbach
2003
Horror

Vivian beger sig med block och penna till en kyrkogård för att intervjua fastighetsskötaren Frederick. Han hänför den unga journalisten med sina otäcka historier om jakten på ett magiskt hjärta – en episk kamp som sträcker sig från medeltiden till 2000-talet. Men vad är egentligen Fredericks roll i dramat…?

Jag stal ovanstående handling direkt från baksidan av fodralet. Det är något som jag normalt inte gör utom när jag är så hänförd att jag inte finner några bättre ord än vad som redan har skrivits, eller så uttråkad att jag helt enkelt inte orkar formulera om det som redan är skrivet hur spartanskt det än må vara. Men å andra sidan finns det heller inte alltid mycket mer att tillägga. I det här fallet kan man väl i och för sig utveckla med att beskriva de olika historierna som vävs samman i Fredericks historier. Vi har en historia som utspelar sig i nutid och en som utspelar sig på 1400-talet. Jag finner den senare omåttligt mera intressant av flera anledningar.

Det är inte det att den skulle vara mera välspelad eller välregisserad för det är ganska jämt skägg tycker jag. Ingen av episoderna imponerar på något sätt. Det är väl heller inte så att makeupeffekterna är bättre egentligen, bara mer intressanta! Missförstå mig inte nu, om det är något i den här filmen som verkligen är utomordentligt så är det verkligen makeupeffekterna men det var väl ingen som hade räknat med något annat heller. Men eftersom andra delens gore kommer från medeltida tortyrinstrument i stor utsträckning är det mycket intressantare. Blod och slamsor från gamla hederliga svärd är bättre än hjärnor och hjärtan utskjutna med patronvapen.

Som helhet är jag dock inte imponerad. Allting är väldigt tvådimensionellt och det finns inget alls att fundera över. Det finns ingen som helst själ i filmen och redan när jag ser den har jag glömt om det finns något utmärkande i den. Den funkar bra som bakfyllefilm eftersom man inte känner någonting inför den. Man borde kanske känna äckel eller så inför effekterna och hade man inte varit luttrad så hade man säkert gjort det.

För mig blir det en meningslös film utan det minsta känsla som enbart lever på Olaf Ittenbachs känsla för fantastiska makeupeffekter!

3/10