Earthquake
Regi:
Mark Robson
1974
Action/Drama
Vad skulle hända om en av världens största städer plötsligt drabbades
av en våldsam jordbävning? Det är precis vad som händer LA i denna film. Hus
rasar samman, vägar spärras av och gasledningar exploderar. Dessutom står
stadens stora damm i centrum, hur allvarliga skador har den egentligen fått?
Hur länge till kommer den att hålla? Livet för invånarna i LA blir aldrig mer
sig likt. Byggnadsingenjören Stuart Graff (Charlon Heston) som vänstrar med
Denise Marshall (Geneviève Bujold), som är hans före detta kollegas änka. Hans
fru Remy (Ava Gardner) som samtidigt försöker att övertala sin far, Sam Royce
(Lorne Green), som är Stuarts arbetsgivare att använda sitt inflytande för att
stoppa Stuart från att träffa Denise. Lew Slade (George Kennedy) som är
polisman och just har blivit suspenderad och är bitter över rättvisans
långsamma kvarnar och överväger att sluta i poliskåren. Jody (Majore Gortner) som
är en perverterad butiksföreståndare som trånar efter Rosa Amici (Victoria
Principal) som är syster till Sal (Gabriel Dell) som i sin tur är assistent
till Miles Quade (Richard Roundtree), en motorcyklist som drömmer om att lyckas
stort med sina våghalsiga stunts. Alla påverkas de av den stora katastrofen som
en jordbävning innebär.
Det som skiljer den här och
modernare katastroffilmer som t.ex. Volcano, Dantes Peak, Daylight och Deep
Impact, är delvis den stjärnspäckade rollbesättningen. Många av namnen som
räknas upp ovan i resumén var riktigt stora stjärnor när filmen gjordes,
dessutom ser vi Walter Matthau riktigt kanonpackad i en bar. På grund av olika omstruktureringar
är i princip den typen av stjärnsamlingar omöjliga att uppnå idag, inte minst
av ekonomiska skäl.
Delvis är det också den
genomarbetade historien och vilket fokus som ägnas åt själva katastrofen. Man
skulle kunna säga att filmen skulle fungera utmärkt enbart på sitt
dramaturgiska innehåll och att jordbävningen bara är ytterliggare en krydda i
historien. Man lägger alltså inte speciellt stor tyngdpunkt på själva
katastrofen utan berättar en historia om människorna som råkar befinna sig i
den.
Skådespelarmässigt finns det
inget att klaga på här, och det vore väl skam om man skulle behöva det med såna
namn i rollistan. Mest imponerar nästan George Kennedy som faktiskt känns helt
perfekt i rollen som suspenderad och melankolisk polis. Självklart är filmens
stora stjärna (Charlton Heston) också superb i sin roll men man hade liksom
bara väntat sig att han skulle vara det. Dessutom tillåter jag mig att anse att
han faktiskt ofta spelat i princip samma roll.
Något som också är kul är att
man, trots att filmen har ett antal år på nacken vågat experimentera lite men
vem som ska överleva katastrofen. Den mäktige företagsledaren som faktiskt inte
är så självisk som man brukar framställa honom i den här typen av filmer? Den
sköna älskarinnan? Frun? Eller rent av huvudrollsinnehavaren själv?
Se filmen och ta reda på hur
det ligger till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar