Hack! – 2007 - fantastiska klichéer!



Sju skolungdomar åker till en privat ö för att bättra på sina betyg. Snart står det klart att de hålla på att mördas en efter en. Enklare än så går nog inte filmens handling att förklaras. Och den behöver inte förklaras enklare heller för det här är inte en film där själva handlingen isig är det viktigaste. Det är inte viktigt att de sju skolungdomarna mördas en efter en, det är snarare detaljerna som är det intressanta. Filmen är nämligen uppbyggd kring klichéer och det är vad som får den att fungera så bra.

Man ska inte göra misstaget att tro att det här är en skräckfilm även om den är rejält blodig på sina ställen. Det är heller inte en regelrätt parodi även om man skulle kunna tro det med tanke på hur mycket referenser till skräckfilmer som hela tiden fyller filmen. Jag ska ärligt säga att jag tappade räkningen mer än en gång. Är man inte filmintresserad ser man nog bara den här rullen som upprepade klichéer staplade på varandra. En kalkon helt enkelt. Jag ser det inte riktigt på det sättet. Det är absolut meningen att klichéerna ska vara där, det är inget som är gjort på grund av bristande kompetens – snarare tvärtom! Jag gillar upplägget skarpt även om det framåt slutet kanske blir lite för mycket av det goda. Det är också en konst att veta när man ska sluta och det är kanske det man inte riktigt bemästrat!


7/10