Recension: Mail Order Bride - 2006

Mail Order Bride

Regi: David Quitmeyer

Horror/Komedi

2006

Steve är en ensam dataprogrammerare som behöver sällskap. Det senaste på marknaden som nu har ersatt den mer traditionella uppblåsbara Barbaran heter Personal Concubine 2000 eller PC2000 som kanske klingar bättre i reklamkampanjen man bedriver för den. Steve faller för reklamen och beställer en sån för dyra pengar. Den levereras redan nästa dag och är ytterst trovärdig. Man skulle nästan kunna tro att det är en riktig kvinna. Medan initialladdningen pågår i några timmar för att den ska kunna tas i drift läser Steve manualen. Det är enkelt att programmera den, bara sätt på inprogrammeringsglasögonen och favorit porrullen så lär den sig vad du tycker om, men låt den aldrig ALDRIG se på våldsamheter med glasögonen på…

Har man sett David Quitmeyers förra film Slaughter Disc , så bör man känna igen en del av miljöerna och skådespelarna i den här filmen också. Skulle inget annat skvallra om filmens låga budget så är det i alla fall ett säkert tecken att man valt samma inspelningsplats med samma rekvisita som tidigare. Man kan ju undra om det till och med är David Quitmeyer eller någon annan i filmteamet som upplåtit sitt eget hem för inspelningarna. Nåja, bara det funkar spelar det väl ingen roll om man använt det tidigare och miljöerna spelar ju inte en central roll i handlingen i alla fall.

Det som däremot spelar en central roll i denna, såväl som i Slaughter Disc är sex! Men tag det lite lugnt innan Ni drar några förhastade slutsatser nu. Skillnaderna är lika stora som likheterna, här finns inga sexuellt explicita scener som är jämförbara med groteskheterna i Slaughter disc, däremot tycks mycket av sensmoralen komma igen. Man framställer sex som något positivt, men ändå syndigt och lusten efter det blir till slut för mycket för huvudrollsinnehavaren som råkar illa ut. Gapa inte efter mer än du kan svälja tycks regissören än en gång vilja säga oss. Kanske är det också en känga till teknikens utveckling utan eftertanke på dess möjliga konsekvenser?

Skådespelarmässigt har filmen en hel del kvar att önska men samtidigt får man väl ha lite överseende med detta när det gäller den här typen av film. Men roligt är det, historien är originell och det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen så att säga. Det finns många skratt att hämta och i bakgrunden lurar en skön cynism.

Jag rekommenderar helt klart filmen till den som gillar en rulle med amatörkänsla. Den är ett skönt avbrott mot Hollywoods publikfriande och massproducerade försök att skapa lyckade mainstreamrullar som det går tretton på dussinet av. Gör som jag, skaffa ett autograferat exemplar NU!!