Regi: Paul Andrew Williams
2006
Thriller/Drama
En ung kvinna (Lorraine Stanley), som bär bevisligen blivit utsatt för
grovt våld, vilket hennes ena igenmurade och blåa öga tydliggör, störtar in på
en offentlig toalett någonstans i London tillsammans med en ung flicka (Georgia
Groome) som på sin höjd kan vara i de yngre tonåren. De är på flykt undan
något, men vad har hänt dem? Samtidigt söker gangstern Stuart Allen (Sam
Spruell) upp hallicken Derek (Johnny Harris) och ställer ett ultimatum,
flickorna ska finnas inom 24 timmar annars får Derek själv betala priset. Den
desperata jakten tar sin början – ända från London till Brighton.
Jag har många gånger försökt
konkretisera mina tankar om skillnaderna mellan brittisk film, som den här, och
amerikanska diton utan att komma fram med någon hundraprocentigt hållbar
definition. Dock kan man se tydliga tendenser i de allra flesta fall, den här
inkluderad, till en större vardagsrealism och mindre spektakulär
biografunderhållning. Med det menar jag inte att den här filmen inte skulle
passa på bio, för det är naturligtvis så att så länge man ser en bra film så
går det att se den både hemma på DVD och på bio.
Nåja, det här en i alla fall en
skitig och närgången film om ett så kontroversiellt ämne som barnprostitution,
koppleri och möjligen även snuddar vid trafficking. Den är mycket välspelad,
vilket framförallt gäller de två huvudrollerna Kelly (Lorraine Stanley) och den
unga Joanne (Georgia Groome). Det måste ha varit mycket tungt för en så pass ung
skådis att gestalta den typen av roll som Georgia gör här, men all eloge till
henne, hon gör det med bravur och det är inte särskilt svårt att sia om en
lysande skådespelarkarriär för hennes del. Även Lorraine Stanley gör som sagt
var extremt bra ifrån sig och man kan verkligen känna med vilken avsmak hon
egentligen drar in den unga Joanne i sin hallicks smutsiga affärer i, även om
hon i sin beslutprocess slutligen inte anser sig ha några andra alternativ.
Filmens negativa sidor handlar
nog mest om att mina förväntningar var uppskruvade på max. Jag är fullt
medveten om att det aldrig är bra med förväntningar av det slaget, men ibland
är det liksom ofrånkomligt. Efter att ha sett trailern på filmen ett antal
gånger hade jag målat upp en bild av en extremt stark film där man antingen
skulle sitta och skaka på huvudet åt vilken människosyn vissa rötägg har, eller
må riktigt fysiskt dåligt av övergreppen mot den lilla flickan. Jag kan inte
säga att jag inte mådde dåligt av filmen, för det vore en lögn, men jag kom
inte riktigt i närheten av mina förväntningar den saken är klar.
Men trots detta tycker jag helt
klart att det är en sevärd film och rekommenderar den gärna till dem som gillar
brittiska thrillers. Kameran känns dessutom lite så där lagom handhållen och
skakig att man får ytterliggare en dimension av realism serverad. Tyvärr måste
jag dock avsluta med att säga, att slutet av filmen inte kom som en total överraskning.
Utan att gå in på detaljer, för det skulle säkerligen förstöra en del av nöjet
att se den, så kan jag konstatera att mina tankar gick ungefär i de banorna
åtminstone andra halvan av filmen. Dessutom slängs det ju ut lite ledtrådar
strax innan säcken ska knytas ihop så att säga.
I övrigt en mycket sevärd film!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar