Recension: Student Bodies - 1981



Student Bodies
Regi: Mickey Rose
1981
Komedi

En mördare känd som ”the Breather” går lös på en skola och tycks mörda alla ungdomar med sexdrift. Bland de tillhyggen som används återfinns bland annat gem och äggplanta. Mördaren ringer också både obscena samtal till sina offer och till polisen med rösten förvrängd genom att tala genom en gummianka. Det är ett mordmysterium utan dess like och ingen går utan misstankar.

Så har jag då äntligen återsett en film som jag letat så länge efter. Faran med det är väl att man målar upp en bild av hur man mindes filmen för att sedan oftast bli besviken när man väl får se filmen igen. Den här var tyvärr inget undantag. Den är visserligen rolig och den driver onekligen hutlöst med hela slashergenren på ett sätt som kanske närmast kan liknas vid de senare scary movie filmerna. Har man sett några filmer i slashergenren, och det har man nog gjort om man överhuvudtaget ger sig på att se denna parodi, känner man igen vissa klassiska scener, kanske inte direkt från specifika filmer, utan mera generella klichéer som eventuellt använts allt för ofta i seriösa skräckisar.

Det som gör den här filmen så speciell är väl kanske inte det faktum att alla collagefilmsstereotypiska karaktärer verkligen tycks vara samlade på ett och samma ställe, utan de förklarande textskyltar som gång på gång dyker upp i bilden för att förklara på ett övertydligt sätt att t.ex. dörren är olåst, om nu någon mot all förmodan skulle ha missat det.

Det märks ganska tydligt att den här filmen är gjord i kölvattnet efter Halloween och Friday the 13th, många av referenserna är hämtade därifrån och det är kanske inte så kontigt. Man kan ju tycka vad man vill om de filmerna men att de tillhör de mest kända, åtminstone från den här tiden, verkar synnerligen lönlöst att argumentera emot. Dessutom tycks i princip alla karaktärerna vara misstänka för morden vid en tidpunkt eller en annan. Vem som däremot utförde morden anser jag vara tämligen ointressant, det roliga är hur det framställs så att säga.

Kanske inte den bästa komedin/parodin genom tiderna, men sannerligen inte den sämsta heller!