Kingdom of the spiders
Regi: John ”Bud” Cardos
1977
Horror
Några kreatur hittats döda i den lilla
staden och veterinären ”Rack” Hansen (William Shatner) står svarslös. När
blodprov från kadavren skickats till experter står det dock klart att de dött
av spindelgift, något som verkar vara mot allt sunt förnuft. Slutligen måste
man dock inse vilken fara det egentligen innebär och hålla sig undan
spindlarna.
När enorma mängder väller fram finns
bara en utväg kvar, att barrikadera sig och hålla spindlarna på avstånd.
Kanske
inte den bästa filmen i spindelgenren, men säkerligen inte den sämsta heller. Vissa
partier är riktigt påhittiga och man ser tydliga paralleller med senare
spindelfilmer som t.ex. Arachnophobia från 1990. Skådespelarprestationerna är
inte de bästa men inte fullt så dåliga som man kan förvänta sig av en sån här
produktion. Man kan väl överlag säga att skådisarna klarar sig rätt bra fram
till dess att de ska visa känslor, för det klarar de då absolut inte.
Åtminstone inte rädsla och sorg, glädje kanske funkar något bättre. William
Shatner som gör huvudrollen som Dr. Robert Hansen får väl räknas till
toppskiktet även om det trots allt finns en hel del kvar att önska även där.
Han passar nog bäst som Kapten James T Kirk i Star Trek trots allt.
Historien
är, i alla fall för oss med spindelfobi, ganska skrämmande om än inte speciellt
väl utförd. Ganska segt inledningsvis men tempot kommer igång betydligt mera
framåt mitten och slutet av filmen. Rollkaraktärerna är ganska korkade och
tycks inte ha minsta kännedom om spindlar över huvud taget, eller något annat
heller för den delen. Emellanåt verkar dessutom tittaren bli behandlad som en
idiot av regissören.
Eftersom
det här är en film med en hel del år på nacken har man inte lyckats förstöra
den med en massa datoranimerade spindlar och det är väldigt positivt.
Spindlarna är äkta även om en och annan livlös stackare ser lite plastig ut då
och då. Håriga äckliga spindlar… Dessutom är det alltid fascinerande att se hur
man kan få fram känslor från djur genom att använda musiken på ett påhittigt
sätt. Jag tänker då i första hand på när spindlarna går till attack mot djur i
filmen. Där får man på ett finurligt vis se spindlarnas framryckning genom
olika kameravinklar.
En
film som faktiskt funkar om man lyckas lida sig igenom första timmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar