Aparecidos
Regi:
Paco Cabezas
Thriller
2007
När syskonparet Malena och Pablo åker för att skriva på de sista
pappren om att ge läkarna tillstånd att dra pluggen ur de apparater som håller
deras far vid liv börjar ett våldsamt äventyr. Pablo insisterar trots Malenas
protester på att lära känna fadern först genom att besöka hans gamla hus. På
vägen dit hittar de en mystisk dagbok som detaljerat beskrivet våldsdåd utförda
på just de platser de råkar befinna sig vid. Att försöka stoppa
händelseförloppet som är daterat till flera år tidigare verkar vara lönlöst med
de tänker i alla fall göra sitt yttersta för att oskyldiga inte ska behöva
plikta med sina liv om och om igen...
Jag vet inte vad det är i dessa
spanska filmer, eller Argentina som i det här fallet, som tilltalar mig men de
lyckas gång på gång att skapa en spänning och ett intresse för historien som är
få andra filmer förunnat. Man är inte helt säker på vad som ska hända och
vändningarna kommer som överraskningar istället för förutsägbara kast för att
få historien att verka mera intressant. Här handlar det om äkta vara, varje
liten twist har en mening och även om det vore mycket sagt att alla kommer som
en total chock är det i alla fall en tillräcklig del för att det ska bli mycket
intressant att följa händelseutvecklingen.
Jag tror lite av anledningen är
att man inte brer på i onödan. Bildspråket är logiskt men inte extravagant, det
är lite mer statiskt än vad man är van vid från mer publikfriande amerikanska
filmer och man förlitar sig mer på manus än häpnadsväckande effekter. De
effekter som finns är dock mycket välgjorda utan att vara over-the-top, vilken
även det bidrar till att hålla filmen jordnära och utan anspråk på att vara en
i mängden. Vidare finns det även en historisk bakgrund vilket gör att
historien, även om den är av övernaturligt slag, går att ta på fullaste allvar.
Sensmoralen och frågeställningen till vilket pris som är rimligt att betala för
att stoppa ondskan och diktaturen ställs till sin spets. Utan att avslöja allt
för mycket tycker jag att filmens huvudpersoner tar helt rätt beslut i de
viktiga frågorna. Ibland är det viktigare att ställa saker till rätta än att
tänka på sin egen säkerhet, det kan vara värt att ingripa utan tanke på vare
sig egen vinning eller vilka konsekvenser detta kan ha på en själv.
Det här är alltså en
spökhistoria, men det är också mer än så. Den moderna tortyrfilmen, där kanske
filmer som Saw och Hostel står i spetsen, känns definitivt igen och fungerar
mycket effektivt. Säkerligen blir dessa scener än starkare av att vi faktiskt
får tid på oss att bekanta oss med och lära oss att tycka om karaktärerna. Att
se någon plågas som man har en mer personlig relation till torde ju vara
betydligt plågsammare att se på.
Kanske inte en superinnovativ
film hela tiden men sannerligen en av de mest effektiva inom sitt gebit.
8/10
8/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar