8 Million Ways to Die -1986 - Den har inte åldrats väl



8 Million Ways to Die
Regi: Hal Ashby
1986
Action/Thriller

Jeff Bridges är Matthew Scudder, en före detta polis som på grund av sitt alkoholmissbruk numera inte har något riktigt hem, ingen fru och inget jobb kvar. Han är inskriven hos AA och försöker vända sitt liv tillrätta igen. Från ingenstans blir han uppsökt av en lyxprostituerad kvinna som ber om hans hjälp. Hon vill hoppa av men är livrädd för sin hallick. Det är i alla fall hennes officiella historia. Scudder försöker hjälpa henne men misslyckas. Kvinnan dör en våldsam död och Scudder super tillfälligt ner sig igen. Men att mörda kvinnan var ett misstag, nu blir det personligt…

Den här filmen såg jag första gången för många år sedan och det är egentligen enbart tack vare Studio S Entertainment som jag får chansen att se om den igen. Men det är som sagt många år sen senast och jag tror att det faktiskt var ungefär i samband med att den kom ut, kanske något år senare. Faran med att se om filmer många år efteråt, och i synnerhet om man minns dem som bra, är att de har en tendens att leva lite på nostalgikänslor. Och tyvärr är det precis vad den här filmen har drabbats av. Den har inte åldrats väl, men är fortfarande underhållande av rent nostalgiska skäl.

Historien är egentligen klassisk, en polis på dekis löser ett fall helt allena och får någon form av upprättelse från sin omgivning, sina kollegor och kanske även från sig själv. Men den här filmen tar det hela ett steg längre. Polisen blir istället av med jobbet och huset och frun och inte förrän då lyckas han ta tag i situationen. Jeff Bridges är fullständigt lysande i rollen och man skulle kunna tro att han aldrig har gjort annan än att supa ner sig och se allmänt sliten ut! Ett bra betyg på en skådespelare tycker jag!

Jag minns att min polare och jag fick för oss att räkna hur många gånger ordet ”fuck”, i någon form förekommer i filmen. Vi kom upp i ett häpnadsväckande antal! Inte för att jag minns antalet just nu och faktum är att när jag ser om den lägger jag inte ens märke till detta språkbruk. Det var nog mer uppseendeväckande under åttiotalets moraliteter än vad det är i dagens ljus, ytterligare ett exempel på vilken utveckling som har sett, både i filmbranschen, men även rent språkligt. Det var ett större tabu att svära på den tiden än vad det är idag, så mycket är helt klart.

Men även om filmen inte har åldrats väl och att dess främsta egenskap är att främja nostalgi är den inte helt värdelös. Den är faktiskt ganska underhållande, även om tempot är lite väl lågt för en actionfilm. Men man får trösta sig med att det också är en thriller och så sådan bör ha ett lite lägre tempo för att inte hämma spänningen. Det är en kul och underhållande film helt enkelt även om den inte når upp till de höjder mitt nostalgiska sinnelag hade utmålat den till.