Holes – 2003 – Vad är det egentligen de söker efter?

Regi: Andrew Davis

Äventyr/Komedi

Egentligen är det här ingen film som borde tilltala mig. Visserligen är jag en sucker för äventyrsfilmer som främst riktar sig till de yngre åldrarna, kanske tonåren, men det här är ingen sån. Självklart är det en barnvänlig sak eftersom det är Walt Disney Pictures som ligger bakom den, men det är inte något egentlig äventyrsfilm. Det är lite småkomiskt och bisarrt också, bisarrt på ett lite barnsligt sätt. Filmens huvudperson heter Stanley Yelnats (ja, det är en palindrom) och har en far som forskar i hur man får bort odör från använda skor. Bara där borde man ryggat tillbaka. Men det är inte så hemskt som det låter, det är inte så väldigt framträdande.

Det som däremot är framträdande är att Stanley råkar bli anklagad för stöld och skickas iväg på läget för att lära sig veta hut. Ja, mer eller mindre är det då! På detta läger, där han naturligtvis inte är ensam, får han gräva hål i öknen. Det sägs att det är i uppfostringssyfte men det förstår man snabbt att det inte är. Det är endast ett svepskäl för att få dessa ungdomar, nästan barn, att gräva och leta efter något specifikt. Länge får man gissa innan man får svaret och jag måste säga att det är nästan det bästa med filmen: ovissheten, absurditeten i att gräva hål på hål mitt ute i öknen. När man väl får alla pusselbitarna är det inte lika intressant längre!

I de stora rollerna, förutom Shia LaBeouf som Stanley återfinns Jon Voight som spelar över lite för mycket. Det funkar i en film som denna som vänder sig till yngre men det blir lite för mycket karikatyr tycker jag. Det är synd för jag brukar gilla honom! Sigourney Weaver är däremot fantastisk! Och ung ser hon ut att vara också. Fast det är klart, filmen har ju trots allt ett tiotal år på nacken.

När filmen är slut ställer man sig frågande till vad det var som var så speciellt med den. Det är inte riktigt så att den trollbinder men den har onekligen något som håller intresset uppe. Jag kan ännu inte sätta fingret på det. Dessutom finns det lite äckelsensmoral som jag egentligen är totalt allergisk mot. Men man lyckas väva in det i precis lagom mycket komedi för att det faktiskt ska funka. Detsamma kan gälla parallellhistorien som är tämligen antirasistisk till sin natur. Det är tillräckligt medvetet och tillräckliga klyshor för att det ska funka. Det blir inte den bästa filmen i världshistorien och inte den bästa från Disney heller men klart underhållande för stunden i alla fall!

6/10