Slaughtered Vomit Dolls - 2006 - Spyor...


Jag översatte den här recensionen till engelska efter att regissören tagit kontakt med mig på Facebook för att han skulle få en uppfattning om vad jag hade skrivit om hans film. Han tackade mig så mycket och skrattade, jag var inte ens i närheten sa han...

Slaughtered Vomit Dolls
Regi: Lucifer Valentine 666
2006
Horror

Angela Aberdeen (Amerara Lavey) är en nittonårig bulimisk strippa/prostituerad som är på väg att sjunka ned i alla helvetets kval. Hon lider av groteskt sammanvävda hallucinationer, mardrömmar och uppenbarelser av plågsamma lemlästningar, sadistisk tortyr och emetofili.  

Det ska erkännas att jag var tvungen att slå upp ordet här ovan – emetofili. Det betyder ungefär en sexuell upphetsning av spyor, detta kan te sig i lite olika former.

  1. Att se på när någon annan kräks
  2. Att framkalla kräkningar hos sig själv
  3. Partner kräks under pågående sex
  4. Kräkas på sin partner, eller tvärtom
  5. Tvinga fram kräkning hos någon annan. 
För tittaren betyder detta naturligtvis att man främst blir utsatt för punkt 1 här ovan. Man blir nästan voyeuristiskt utsatt medan människorna i filmen naturligtvis mestadels ägnar sig åt punkt 2. Att filmen har en handling är inget man egentligen behöver bekymra sig så mycket över, enligt mig är det bara en lam ursäkt för att kunna klämma in så mycket av ovanstående vara som möjligt. Jag menar, hur lamt låter egentligen ”en bulimisk strippas hallucinationer”? Vill man, kan man dock få sig lite eftertänksamhet till livs, men frågan är om de är avsiktliga eller om man som tittare verkligen VILL hitta någon djupare mening med filmens äckel.

Men även om spyor tar upp mycket av filmens tid är det faktiskt inte det enda den innehåller. Mycket brutala scener med sadistiska lemlästningar och liknande tortyrscener är också prominenta, allt mycket realistiskt utfört. Detta beror nog i och för sig delvis på den helstirriga kameran som aldrig tycks vara riktigt stilla och delvis på att bilden är ganska amatörmässigt inspelad. Illusionen hålls alltså samman på ett sätt som visserligen påverkar realismen positivt men den estetiska upplevelsen negativt.

Något som också kan vara intressant att ta upp är det kontrakt regissören tydligen skrivit med djävulen. Han avsvär dig dopet, lovar sin själ till helvetet och ger löfte om att uppfostra sina barn som djävulens avkomma osv. Av allt att döma, verkar detta uppröra många känslor, inte bara från djupt troende (som man kanske skulle kunna tro) utan även från den vanliga filmtittaren. (Hur vanlig man är som tittare när man ser film av det här slaget låter vi vara osagt.) Personligen anser jag det vara uppenbart att det handlar om att skapa mytbildning och intresse för sig själv. Jag har sett det förr i olika sammanhang och det hjälper alltid till att sälja en mer eller mindre tvivelaktig produkt. Att det skulle röra sig om en dödsallvarlig bejakelse av helvetet och djävulen anser jag vara mycket osannolikt!

Slutligen vill jag naturligtvis varna ordentligt för den här filmen, den är i särklass den äckligaste film jag någonsin sett och är detta det enda man är ute efter lär man få sitt lystmäte tillfredsställt. Personligen blev jag inte förälskad i den då jag vill ha lite mer kropp än vad den klarar av att leverera.

Vomit-Gore eller emetofili-pornografi – välj själva!