2001
Maniacs
Regi:
Tim Sullivan
2005
Komedi/Horror
Några ungdomar
kommer till en stad i tid för hundraårsfesten. Efterhand blir de varse att
invånarna lever som om det vore sydstaterna på riktigt och än mer snedvriden
samhällssyn ändå förresten. Flykt är det enda alternativet om du vill överleva
men det är något som visar sig lättar sagt än gjort.
Faktum är att jag såg den här före jag såg HG Lewis orignal som jag skrev om för
några dagar sen. Jag avskydde verkligen den här men lyckades ändå med bedriften
att se om den för att ge den en ny chans. Kanske fanns det något som jag hade
missat som verkligen gjorde den till en underhållande film. På sätt och vis kan
man väl säga att jag gjorde det. Inte för att jag kommer att ägna några
stavelser på att hylla filmen på något sätt, det är fortfarande en katastrof,
men jag insåg att det faktiskt finns en del humor i splatterscenerna.
Det är uppenbart, mer uppenbart än i originalet faktiskt,
att det hör sig om en film med glimten i ögat. Som vanligt kan jag inte låta
bli att jämföra… Det som var lite charmigt uselt i filmen från 1964 är här bara
tramsigt. Skillnaden är tydligt, då handlade det om skådespelare och handling
som var uselt men kanske mer av misstag än något annat. Här är det uppenbart
att man försöker göra en rulle med blinkningar till den gamla filmen, alltså en
film som försöker vara sämre än vad den egentligen klarar av att vara. Det
finns en skillnad på att göra en film med intentionen att den ska vara tramsig
kontra en som råkar bli det på grund av manus, skådespelare, budget eller
annat.
Och ska sanningen fram så är alla goreeffekter faktiskt ganska
välgjorda i den här. Robert Englund
spelar en helt ok roll och det gör Lin
Shayne också! Ingen av dem har någon huvudroll men som tokig ortsbefolkning
är de viktiga! Det är en blodigare film än originalet som faktiskt var relativt
subtil vid jämförelsen. Det är over-the-top och det är precis vad man har varit
ute efter.
Hade jag inte lyckats se filmen igen skulle jag absolut
inte varit lika snäll mot den som jag nu har varit men med originalet i
bakhuvudet och med min bästa förlåtarskjorta på mig kryper den upp lite på
betygskalan.
3/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar