Recension: Henry Poole is Here - 2008



Henry Poole is Here
Regi: Mark Pellington
2008
Drama/Komedi

Henry Poole har fått ett riktigt tråkigt besked av sin doktor, han är döende och har endast en kort tid kvar att leva. På grund av detta har han sett ut ett hus han vill köpa, nackdelen är bara att ägarna inte vill sälja. I sin frustration köper han istället ett annat hus på samma gata till överpris, som i själva verket är i största behov av en renovering. För hans del kan det kvitta, han ska ändå inte bo kvar så länge. Ett större problem visar sig dock vara grannarna som inte vill lämna honom ifred och i synnerhet när en av den finner, vad hon anser vara ett mirakel på hans husvägg. Hon ser klart och tydligt en bild av Jesus och tar dit kyrkan för att verifiera den som oförklarlig och gudomlig. Henry ser själv inget annat än en fuktskada och vägrar tro på något mirakel trots att en efter en som rört vid hans vägg botas från allehanda krämpor och sjukdomar. Men inte alla grannar är lika energiska, och Henry fattar tycke för en av dem. Livet kanske är värt att leva och allt hopp är kanske inte ute än?

Den här filmen lyckas med konststycket att gripa tag i tittaren direkt. Man blir intresserad av vad som utelämnas i storyn även om det egentligen är ganska uppenbart redan från början. Det är stabilt berättat och ibland kommer man på sig själv med att småle åt vad som händer, någon gång tittar en tår fram av de gulliga händelserna som sker men mycket mer än så blir det faktiskt inte. Skådespelarmässigt funkar filmen utmärkt och den har väl en sensmoral som man lätt stämmer in i – det är aldrig för sent att ta tag i sitt liv och börja kämpa för det som är värt något igen!

Men det blir en bagatell av filmen, inget särskilt utmärker den och den kommer inte att gå till filmhistorien som något dundrande mästerverk. Likaväl är det en söt kärlekshistoria om en man som vänder på sitt liv och som motsträvigt finner att hans ambition att tyna bort i ensamhet inte är den väg han egentligen vill gå.

Det är också en film om att tro på något oförklarligt utan att nödvändigtvis drivas av en inre önskan att vetenskapligt kunna bevisa allting till varje pris. På så sätt är Henry Poole och hans troende granne Esperanza sina totala motsatser vilket naturligtvis innebär en del konflikter. Men eftersom det trots allt är en komedi någonstans i botten blir dessa konflikter aldrig särkilt allvarliga. Vänskapen behålls och i slutändan ställer både Henry och Esperanza upp på varandra. Det är faktiskt ganska underhållande att se med vilken fanatism Esperanza hävdar sig se den där Jesusbilden på Henrys vägg. Jag ska erkänna att det tog väldigt lång tid för mig att överhuvudtaget se något liknande över huvud taget, men det är väl å andra sidan lite av poängen med filmen också – att bilden ska framträda för oss åskådare lite pö om pö. Därmed påstår jag inte att det är speciellt tydligt i slutet heller, men jag lyckades i alla fall se den.

En film att förströ sig med under en och en halv timme.