Recension: Cube Zero - 2004



Cube Zero
Regi: Ernie Barbarash
2004
Sci-Fi/Horror

En man kliver in i ett identiskt rum till det rummet han just lämnade på den mystiska plats där han befinner sig. Plötsligt hörs ett ljud och plötsligt utlöses en fälla som dödar mannen. Samtidigt sitter en annan man utanför den stora kuben och bevakar de människor som befinner sig där inne. Han börjar mer och mer intressera sig för de personer som finns där och i synnerhet en vacker kvinna som han hävdar inte borde vara där. Det blir en fix idé hos honom och han förälskar sig nästan i kvinnan. Trots företagets policy att inte låta jobbet gå en på nerverna engagerar han sig mer och mer i fallet. Hans efterforskningar tycks besanna teorierna och till slut har det gått så långt att han känner han sig nödgad att ta sig in i kuben för att rädda de som hålls fångna där. Men har han egentligen full koll på vad kuben egentligen står för? Känner han till företagsledningens mål och metoder för att hålla folket instängda i kuben?

Den tredje delen i historien om den stora kuben har formen av en prequel, dvs. den utspelar sig före de två tidigare filmerna. Det är ett bra sätt att göra en uppföljare på, framförallt när det gäller en sån här filmserie där det varit väldigt mycket spekulationer om vad kuben egentligen representerar och vad den har för syfte. På det här viset undviker man att göra samma ”misstag” som man gjorde med tvåan, att helt enkelt spela in samma film igen men på ett annat sätt – en remake nästan. Missförstå mig inte nu, jag gillade även tvåan och den la ju, så att säga, ytterliggare en dimension till serien.

Däremot påstår jag att tvåan inte var lika viktig för helheten som man kan man påstå att den här är. Inte för att man får väldigt mycket svar utan för att den faktiskt utspelar sig precis före den första filmen och binder ihop historien på ett sätt som gör det intressant att titta vidare. Det är svårt att gå in på detaljer utan att avslöja för mycket men det bästa i själva filmen är själva slutet som på ett tydligt sätt anknyter till första filmen.

Filmen utspelar sig alltså före de två tidigare och man får faktiskt en viss inblick i varför saker och ting händer och sker, men man kan aldrig vara riktigt säker. Ofta besvaras frågor men nästan lika ofta ställs det nya, minst lika intressanta på samma gång. Filosofiska spekulationer som många, där ibland jag själv, ägnat sig åt under de föregående två filmerna är som bortblåsta och man skulle kunna säga att man ser det man får och inget mer. När filmen är slut så är den och man får inget med sig i bagaget hem, inga hemligheter som ligger och mal i bakhuvudet.

Fällor finns det naturligtvis gott om även i denna variant av filmen. De är påhittiga men jag tycker att man tagit i lite för mycket med makeupeffekterna vid ett par tillfällen. Det ligger precis på gränsen om man ska tycka att det ser äckligt eller fånigt ut. Fast det beror kanske på vilka preferenser man har, har man sett väldigt mycket våldsam och blodig film kanske man ser de här lite överdriva make-up jobben som något komiskt. Men den som inte är lika van vid dessa effekter kanske reagerar med motsatt effekt, det kan då hända att man överrumplad av de starka scenerna och faktiskt ryggar tillbaka.

Jämfört med de tidigare delarna i serien en ganska medioker film som på sina ställen faktiskt är riktigt intressant.