Först av allt måste vi konstatera att den här filmen
verkligen inte har något med den första filmen i serien att göra. De utspelar
sig visserligen på collage och det finns gott om homoerotiskt material, men inget
i själva handlingen påminner om något som hände i första filmen. Självklart
handlar det om någon form av broderskap liksom i första filmen men här är det
mycket mera ockult än vad det var i första filmen. Här är det frågan om ren
häxkraft, riter och våldsam död.
Jag hade förväntat mig ännu sämre skådespeleri i den här
filmen är föregångaren och det är det väl också, men inte som jag trodde. Men å
andra sidan är det som sagt var inte en uppföljare i konventionell mening
heller. Faktum är att den här på många sätt är mer underhållande än sin
föregångare trots att den karisma som faktiskt fanns i första filmens
karaktärer är som bortblåst. Det är lite knapigt att förklara men även om det
här är en mer underhållande film är den också sämre. Allt är egentligen sämre,
definitivt manuset och är man inte intresserad av att glo på vackra pojkar i
bar överkropp med boxerkalsingar finns det inte så mycket över. Det ägnas
nämligen rejält mycket mer tid på sådana saker än på viktiga detaljer för
handlingen.
Det är inte det att David
DeCoteau inte vet hur man filmar snygga sekvenser, snarare att det inte
finns någon känsla för tempo och att ovidkommande scener kan hålla på i evighet
utan något annat syfte än att visa upp tonårskroppar av manlig modell och att
manusen är undermåliga. Nu ska jag förstås inte dra alla filmer över en kam och
kommer naturligtvis att krypa till korset om jag upptäcker filmer som avviker
från denna stererotyp.
5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar