Recension: Eichmann - 2007

Eichmann

Regi: Robert Young

2007

Drama

Adolf Eichmann (Thomas Kretschmann) sitter arresterad i Israel misstänkt för brott mot mänskligheten. Pöbeln vill inget hellre än att lyncha honom men i ett civiliserat samhälle finns ingen annan metod än en rättvis rättegång. Därmed inleder Kapten Avner Less (Troy Garity) förhören med den före detta tyska officeren som enligt andras vittnesmål är ansvarig för miljoner judars plågsamma död. Det blir några påträngande månader av samtal då den oberörde Eichmann inte medger någonting av vikt för målet utan hela tiden hänvisar till order uppifrån orderkedjan. Tiden börjar bli knapp och Less behöver ett erkännande…

Filmen bygger på de verkliga förhörsprotokoll som faktiskt genomfördes med Eichmann, det finns med andra ord en stark grund att bygga filmen på. Mestadels utspelas den i förhörslokalen, naturligtvis med några tillbaka blickar och även en del karaktärsbyggande av Avner Less när han umgås med familjen etc. Intressant är den kontrast som finns mellan folkets vilja att genast sätta ett skott i nacken på Eichmann och den officiella linje som myndigheterna följer – nämligen att ge Eichmann en rättvis rättegång. Jag kan förstå båda sidorna av myntet även om det är olika känslor som framkallar dem. Hatet som förblindar och genast vill släcka den människas liv som utplånat miljoner andra och den mer politiska linjen som mer än något annat innebär att israels diplomatiska ställning bibehålls. Det är emotioner ställt mot intellekt helt enkelt.

                     

Tyvärr är filmen inte alls lika stark som jag hade hoppats på och den belyser snarare de problem förhörsledaren Avner Less ställs inför än de ohyggliga brott Adolf Eichmann står anklagad för. Inte för att jag på något sätt vill förringa brott mot mänskligheten, men emellanåt upplever jag faktiskt att man, om inte tar Eichmanns parti, så åtminstone förringar hans skuld med förmildrande omständigheter, och detta var väl kanske inte riktigt meningen.

Att strålkastaren riktas mot Less har jag däremot inga egentliga problem med. Det är klart att hans uppgift måste vara enormt uttröttande, att sitta vecka efter vecka och förhöra en människa man känner enorm avsky emot och samtidigt kontrollera sina känslor till den milda grad att man inte avslöjar sina egna tankar för personen som blir förhörd. Från gång till gång tvekar man förstår på vem det egentligen är som står samtalet då Eichmann tycks vara beredd på samtliga frågor och dessutom har ett bra svar att ge, som faktiskt låter ganska logiskt i sammanhanget, åtminstone ytligt sett. Det kan heller inte vara helt lätt att utföra sitt uppdrag när man i folkets ögon i princip förvandas mer och mer till en förrädare för varje förhörsdag som går, dessutom måste oron för repressalier mot den egna familjen på grund av detta vara oerhörd.

Men oavsett om filmen belyser nazisternas brott mot mänskligheten på ett tillräckligt starkt sätt eller inte anser jag det här vara en viktig film. Alla filmer där kunskap, eller åtminstone hungern efter kunskap, väcks i detta specifika ämne är oerhört viktiga och jag rekommenderas därför alla att se den om så bara för att skapa sig kunskap om en del av mänsklighetens mörkaste historia.